Den som vill tjäna pengar på avfallsförbränning måste vara kapitalstark, minst sagt. Facila 3,5 miljarder
kronor avsätter kommunalt ägda Mälarenergi till en ny avfallseldad förbränningsanläggning
i Västerås. Enligt tidplanen kommer anläggningen tas i drift 2014, men Mälarenergi förhandlar
redan nu med avfallsleverantörer från bland annat England om framtida bränsleleveranser. Närheten
till Västerås hamn gör att energibolaget betraktar hela norra Europa som sitt upptagningsområde.
Kommunalt ägda Mälarenergi förser Västerås med omnejd med fjärrvärme. Man producerar
också el i ett kraftvärmeverk och i ett 40-tal små vattenkraftstationer i Västmanland och Värmland.
Vattenkraftstationerna, varav många har stort kulturhistoriskt värde, har för övrigt nyligen
uppgraderats med en ny driftcentral som kommer att övervaka kraftverken via satellit.
Sveriges största kraftvärmeverk Kraftvärmeverket som ligger i Västerås togs i
drift redan 1963 och är nu rätt åldersstiget och i stort behov av en modernisering.
Det är Sveriges största kraftvärmeverk. Det består av fyra fristående block, sju pannor och
fyra turbiner - och en 150 meter hög skorsten.Kraftvärmeverket producerar i dag 70 GWh el
om året och 1400 GWh värme. Det har byggts ut successivt från 60-talet till början av 2000-talet
och har först eldats med olja, sedan med gasol, kol och torv, men i dag använder man mest
biobränslen i sin bränslemix. Den biobränsleeldade pannan är anläggningens senaste tillskott,
drifttagen 2000. Under 2009 producerades 42,155 GWh med biobränsle och 0,882 GWh
med fossilt bränsle. Det ger en andel på drygt 2 procent fossilt bränsle.
Torv och olja fasas ut
När avfall börjar förvandlas till energi i kraftvärmeverket kommer de äldsta torv- och oljeeldade pannorna att fasas ut. Den nya bränslemixen medger kortare transporter, trots att Mälarenergi räknar med att få flera långväga avfallsleverantörer från till exempel England.
– Utbyggnaden kommer inte att leda till ökande transporter, tvärtom. Huvudparten av avfallet vi kommer att hämta in är inhemskt. Så totalt minskar vårt importberoende när vi fasar ut oljan och torven, framhåller Anders Eriksson, chef för affärsområdet värme på Mälarenergi. De minskade transporterna får man också tillskriva fartygstrafiken, eftersom det blir färre men många gånger större transporter till sjöss än med lastbil. Avfallet plastas in i balar och lastas ombord på lastfartyg som kan frakta 4000- 5000 ton vid ett tillfälle.
Innovativ teknik
Från början avsåg Mälarenergi att pröva på den innovativa tekniken förgasning i avfallsanläggningen, men det skulle ske på villkor att leverantören av förgasningsanläggningen ingick ett samarbetsavtal med Mälarenergi och drev energiproduktionen tillsammans med dem. Då leverantören drog sig ur samarbetet vågade Mälarenergi inte testa tekniken på egen hand. Förgasning är en form av termisk behandling av avfallet. Tekniken finns än så länge bara på pilotstadiet, ingenstans i kommersiell drift. Genom att förgasa eller pyrolisera avfallet kan man framställa biprodukter som kan syntetiseras till drivmedel. En annan poäng med avfallsförgasning är att reningen blir effektivare och gasen kan förbrännas i en befintlig oljepanna, vilket är en kostnadseffektiv lösning då man slipper investera i en ny, dyr panna. Men den viktigaste fördelen med förgasning, som Mälarenergi fastnade för, var ingen av de ovan nämnda.
–Vitsen med förgasning är att man får ut mer el ur bränslet och el är mer värt än värme, förklarar
Anders Eriksson.
Likheter med vindkraft
Nu kommer Mälarenergi på traditionellt sätt att förbränna avfallet. I skrivande stund har ett samrådsmöte just hållits för företag, föreningar och allmänheten.
– I höst kommer vi att ansöka om bygglov, säger Ove Fredriksson, informationsdirektör på Mälarenergi.
Ansökan omfattar förbränningsanläggning, ångturbin, rökgaskondensering samt bränslehantering för avfallsbränslen. Det finns en likhet mellan avfallsanläggningar och vindkraftverk. Det är i båda fallen fråga om kapitalintensiv energiproduktion med höga investeringskostnader men obefintliga bränslekostnader. När det gäller avfall är det till och med så att leverantören betalar för att bli av med sitt avfall. Men det tar många år innan en sådan jätteinvestering går plus.
–Vi räknar med att nå break-even om 15 år, säger Anders Eriksson.
Fler spännande reportage finns att läsa i senaste numret av Nordisk Energi!
