Sedan det rekordhöga elpriset i februari har det rörliga elpriset nu fallit med nästan 40 procent. Men det är fortfarande högre än i fjol och till hösten kan nya prishöjningar väntas. Det antyder den prisuppgång på el som handlas på terminer, det vill säga kontrakt där köpare och säljare gör upp om elleveranser till ett bestämt pris under en given tidsperiod.
Terminspriserna har stigit sedan den 1 april och prisuppgången fortsätter med oförminskad styrka, enligt konsultföretaget Sweco som bland annat följer utvecklingen på elmarknaden.
-Bakom prisuppgången ligger stigande priser på kol och olja samt på utsläppsrätter, säger Marianne Cederwall, projektledare på Sweco. Och den ekonomiska återhämtningen som gör att efterfrågan på el stiger.
Men någon prischock i stil med den gångna vinterns är knappast att vänta. Nu körs till exempel kärnkraftverken till 85 procent och vårfloden ska förhoppningsvis fylla på vattenmagasinen.
Enligt Energimarknadsinspektionen fick konsumenter med rörligt elpris i snitt betala 165 öre per kilowattimme i februari. Under april har samma kunder fått betala 102 öre per kilowattimme och det kan man tacka det varmare vädret och kärnkraften för. Dock är både fasta och rörliga priser fortfarande litet högre än i april i fjol.
Men vinterns extremt höga elräkningar har gjort att fler villakunder än tidigare överväger att teckna bundna elavtal, trots att sådana avtal normalt över tid ger en högre elkostnad. Det är en dålig idé, tycker till exempel vd för Telge Energi som vill pröva en ny modell.
-Det är omöjligt att hitta rätt tidpunkt för att binda elpriset. I vårt nya alternativ handlas elen kontinuerligt under året. Vi kan inte garantera att priset är billigare än det rörliga men det blir färre toppar och dalar, säger Johan Öhnell.
För den som har råd att parera en eller annan extrem elräkning är rörligt pris fortfarande det bästa på sikt, anser han.
Maria Victorin/TT
