Biogasen kommer att bli en del av den våg av nya jobb inom grön energi som blivit ett politiskt slagträ. Några konkreta siffror över hur många jobb biogasen kan skapa kan Göran Persson inte ge.
- Det vet man aldrig på förhand i en marknadsekonomi. Skulle vi försöka, ja då hamnar vi i en politiskt styrd ekonomi och då går det förr eller senare käpprätt åt skogen. Men om du tänker tanken ska vi ersätta enorma mängder fossil energi med förnybart, vilket ofta är inhemsk produktion. Sedan behöver man inte räkna länge för att se vilken enorm effekt detta har på ekonomin, säger han.
Göran Persson är övertygad om att både företag och myndigheter kommer att föra biogasen framåt. Men några större statliga program eller subventioner för biogasen räknar han inte med. Det som behöver komma i stället är ett pris på koldioxid.
Global kolskatt
Det är bra om vi får en ordentlig koldioxidskatt i världen, det har ju redan Sverige. Biogasen är inte beskattad eftersom den är förnyelsebar och inte innehåller fossilt kol. Den andra sidan är att jag tror att många kommuner kommer att vilja koppla sin kollektivtrafik till reningsverk, säger han.
Han tror inte att vägen går genom en global handel med utsläppsrätter som sedan länge diskuteras på internationella energi- och klimattoppmöten.
Gissningen är i stället att nästa FN-toppmöte kommer att rikta in sig på att ta fram en global koldioxidskatt.
-Köpenhamnsmötet var bästa uttrycket för att utsläppsrätter inte fungerar. Utsläppsrätter är för krångliga. Handel med utsläppsrätter kommer alltid att innehålla olika typer av kryphål. Ett rent, rejält pris på koldioxid, sen kommer marknaden i övrigt med teknikglada unga människor i synnerhet att lösa det här problemet, säger han.
På frågan om och hur biogas borde beskattas har den forna statsministern inget entydigt svar. Han lutar sig tillbaka och slår ut med händerna.
Skattefri gas
-Jag vet inte hur man ska utforma skatten. Men koldioxiden måste skattas stenhårt, därmed blir inte kolet konkurrenskraftigt. Vi behöver inte prata om skatt alls av biogas, säger han.
Ett kol som inte är konkurrenskraftigt gör att koldioxidneutrala energiformer automatiskt, utan subventioner, kan få större andelar av marknaden.
Det misslyckade klimattoppmötet i Köpenhamn till trots anser Göran Persson att den koldioxidfria eller koldioxidneutrala energin har en lönsam framtid.
-Vi har tillräckligt med kunder som efterfrågar koldioxidneutral energi. Ska man locka folk att åka kollektivt så ska bränslet inte leda till ökade koldioxidutsläpp. Om 15-20 år kommer kollektivtrafiken i Sverige i huvudsak att gå på biogas, säger han.
Regeringens stödprogram
Staten stöder biogasproduktion med några tiotal miljoner per år. I höstas lovade regeringen ytterligare 50 miljoner kronor per år för biogasproduktion fram till 2011.
- Det staten ger är en mycket blygsam restpost i landsbygdsprogrammet. Det är avsatt för att stötta Sveriges jordbruk. Det är små belopp, men det är bra att man inte brassat på för mycket för tidigt, säger han.
Han tror att diskussionen om biogas kommer att se annorlunda ut i Sverige inom tio eller 20 år. Politiskt blir det naturligt en viktigare fråga när konkurrerande, fossila energiformer tappar mark.
- Bioenergin behöver även omfattas av en politisk kärlek i Sverige och Europa. Ett möjligt sätt att bära fram det är genom biogasen. Det kommer att finnas inslag för forskning, utveckling och distribution. Landsbygdsprogram får försörja fler genom biogas, säger han.
Energigrödor
-Hälften av världens bönder har aldrig klivit upp på en traktor. Det är Gudagiven mark som inte används. De ska själva odla sin mat. I Sverige har vi 500 000 hektar marginalmarker där vi kan odla energigrödor. Det är en win – win -situation för alla, säger han.
Vid sidan av den svenska marknaden står således även världsmarknaden för biogas öppen.
Den roll Göran Persson kommer att spela handlar i praktiken om att nå ut till borgmästarna i några av världens största städer där de största reningsverken finns.
- Man måste berätta för dem vilken rikedom de har i detta som de betraktar som ett miljöproblem. Kan man göra den insatsen har man verkligen bidragit till att lösa det problem som vi kallar klimatproblemet. Många kommuner har redan börjat. Vi kan hjälpa dem med att göra den processen ännu effektivare, säger han.
Detta och många fler reportage finns i senaste numret av Nordisk Energi!
