Klena träd i täta ungskogar kan avverkas i smala stråk för att ge mer biomassa. Forskaren Dan Bergström visar att krankorridorgallring kan bli intressant för energibolagen.
Täta ungskogar utgör cirka 12 procent av den totala skogsarealen i Sverige. Med en metod som mer effektivt och i ett tidigare skede tar vara på träden kan krankorridorgallring bidra till energiförsörjningen.
Dan Bergström, forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Umeå, har i sin avhandling studerat en metod som väckt intresse hos skogs- och energibranschen.
- Vi har en biomassapotential i ungskogar på 10 miljoner fastkubikmeter. Hälften av detta kunde skördas, men det krävs ny teknik för att göra det lönsamt. Bara i relativt grova bestånd har man kunnat få en lönsam bioenergigallring, men genom krankorridorgallring kan klenare bestånd skördas, säger han.
Den nya metoden kan göra ungskogarna till ett sortiment att räkna med för energibranschen. Krankorridorgallring innebär i praktiken att man fäller träden på ett tidseffektivare sätt. Aggregatet på kranen jobbar i linjära rörelser i smala korridorer mellan stickvägarna.
-Syftet är inte att skapa korridorer, utan beskriver mer sättet att skörda. Om man jämför med att ta ut träden selektivt görs detta på ett effektivare sätt. Produktiviteten ökar, säger han.
Sedan röjningsplikten försvann har andelen oröjda bestånd blivit hög.
- Man brukar benämna det som det rådande röjningsberget. Därför finns det stora arealer med ungskogar som är rika på biomassa. Många skogsägare har helt enkelt låtit bli att röja, eftersom det är en kostnad. Men krankorridorgallring kan vara ett sätt att lösa problemet, säger han.
Om krankorridorgallringen utförs på rätt sätt så syns ingen skillnad jämfört med konventionell gallring. Dan Bergströms metod syftar till att kvaliteten på det kvarvarande beståndet är jämförbar med nuvarande skötsel.
- Vi har krankorridorgallrat täta bestånd för visningsändamål med olika ”mönster”, t.ex. vinkelräta korridorer och korsande korridorer. På de ytor där korridorerna korsar varandra ser det kvarvarande beståndet riktigt bra ut, säger han.
Dan Bergström tror att gallringsmetod och -teknik han forskat i kommer för att stanna.
- Många ser nog bioenergigallring i unga, täta, oröjda skogar som ett sätt att lösa ett tillfälligt problem. Men om dessa bestånd kan skördas med lönsamhet och med hög kvalitet skötselmässigt kan det
innebära att unga skogar medvetet hålls tätare för en ökad biomassaproduktion, säger han.
Klena träd från täta ungskogar konkurrerar inte med den konventionella massavedsproduktionen.
- Alla delar av kedjan kan få nytta av detta. Energiindustrin har fortsatt ökade behov av biobränsle, säger han.
Trenden som råder är att energibolagen blir mer intresserade och delaktiga i skogsbränsleproduktionen, för att på så sätt kunna påverka utvecklingen.
- Fortfarande finns det mycket att göra när det gäller teknikutveckling och här finns goda möjligheter för svenska teknikföretag, säger Dan Bergström.
Fakta Krankorridorskörd
Det årliga uttaget av biomassa närmar sig bristningsgränsen i Sverige. Effektivare skördemetoder av täta ungskogar kunde ge mer biomassa. Krankorridorskörd innebär att klena träd i täta ungskogar avverkas i smala stråk, eller korridorer, in i bestånden och används till biobränsle. På så sätt kan ungskog bli en ytterligare lönsam resurs vid sidan av annan biomassa. Tekniken har utvecklats av Dan Bergström vid SLU i Umeå.
