Om en anläggningsägare skall kunna uppnå visioner och mål avseende drift- och underhållsoptimering, krävs det beslut baserat på analyser och strukturerade metoder.
Underhållsarbetet har förändrats mycket de senaste åren, och utgör nu en större och viktigare del av verksamheters strategiska beslutsunderlag. Anledningarna till detta är flera. Globalisering och ökade krav som ställs på energisektorn gör att industrin i större utsträckning ska etablera effektiva lösningar som gynnar den totala produktiviteten. En annan aspekt är det faktum att energiföretagen, både i Norden och globalt, blir mer och mer komplexa och att anläggningars värde generellt har ökat mycket. Det är helt enkelt för dyrt att låta tillfälligheter äventyra produktionstillgängligheten – och det är här strategiskt underhållsarbete kommer in i bilden!
Underhåll handlar till hög grad om att bevara värdet på en verksamhets tillgångar. I förbindelse med det är man tvungen att acceptera att det inledningsvis kostar en del pengar, då man ska investera i procedurer, system och organisation, som sedan ska användas till underhållet. Men det är väl investerade pengar. Underhåll av moderna process- och energianläggningar är i hög grad en fråga om att tänka proaktivt framför reaktivt. Det är just när det aktivt investeras i underhåll, som det verkligen resulterar i förbättrad kvalitét.
Det årliga underhållet kostar typiskt mellan två och fem procent av den ursprungliga anläggsinvesteringen. Över en trettioårsperiod kan summan på underhållsomkostnaderna faktiskt överstiga priset på en maskin eller en komplett anläggning. Om man från starten etablerar ett effektivt förbättringsprogram, så kan det procentuella priset på underhållet reduceras, livslängden ökas och produktiviteten förbättras.
Det kan verka naturligt att om man driver en anläggning så ska den underhållas. Men frågan är givetvis vad man ska prioritera. Underhållets ”värde” är stort och möjligheterna är många. Budgeten innehåller omkostnader för administration, löner, reservdelar, leverantörer, system med mera. När det kommer till den tekniska delen är det inte ovanligt att man kastar sig över de delar som krånglar mest, oberoende om det kan vara strategiskt rätt att låta bli tills systemet eller komponenten inte fungerar längre. Riktiga överväganden bör ligga bakom, och det kan man säkra med ett välplanerat så kallat Asset Maintenance Management program, som bör spänna från idéfas till slutlig avveckling av anläggningen.
En Asset Maintenance Management-analys med underhållsoptimering i åtanke kan ta hänsyn till allt från organisation till metoder eller system. En analys av verksamhetens möjligheter är ett bra ställe att starta på. Allt för ofta visar det sig att stora krävande underhållsprojekt strandar på grund av en önskan om att implementera de mest avancerade underhållslösningarna direkt. Analysen är därför tänkt att ligga till grund för att säkra en succesiv utveckling av underhållsarbetet mot de mål man har fastlagt.
Speciellt på senare år har där varit en ökad efterfrågan på RCM-metoden (Reliability Centered Maintenance), där underhåll anpassas utifrån en konsekvensmässig betraktelse. Principen är att insatsen koncentreras där den ger störst värde och, omvänt, nedprioriteras där konsekvensen av fel eller sviktande prestanda är minimal. Koncept som dessa kan vara krävande att implementera om inte de systemmässiga och organisatoriska möjligheterna är analyserade och kartlagda. Metoden ger dock otvivelaktigt stort värde med hänsyn till resursutnyttjande, säkerhet, miljö och tillgänglighet.
Att arbeta med underhåll, i en strukturerad form i en föränderlig vardag, är en utmaning var dag för alla som är involverade i driften. Ofta blir det fel när en verksamhet analyserar allt men inte har ett väl fungerande underhållssystem att inrapportera data i. En investering ska snabbt kunna räknas hem i form av ökad tillgänglighet - vilket ofta är fallet. Lyckade underhållsprojekt kräver fokus på organisation, uthållighet och inte minst förmåga till att fokusera på det som är viktigt.
När då äntligen de första analyserna och underhållsplanerna är klara - är man färdig då? Svaret är: Nej! Men i gengäld blir underhållsarbetet nu riktigt roligt, då man övergår till ”löpande förbättringar”. Successivt kommer resultaten göra genomslag genom förbättrad tillförlitlighet, ökad driftstid och bättre driftsekonomi. Som professionell aktör på strategiskt och operativt underhållsarbete, är vi på Ramböll övertygade om att med våra beprövade metoder för effektivt underhåll så finns det stora ekonomiska vinster att hämta.
Peter Esbjerg Hejn, Marknadschef, Ramböll
