Hallå där, Kjell Jansson, vd för Svensk Energi. Enligt Statistiska Centralbyrån väntas energiinvesteringarna öka med 21 procent i år, till närmare 40 miljarder kronor och det är nytt rekord. Vad betyder detta i praktiken för energibranschen?
– Omställningen till förnybar energi med låga koldioxidutsläpp har blivit verklighet. Det innebär att vi i Norden får ett stort utbud av el, med påföljande låga priser under 2010-talet. Samtidigt är den kraftproduktion som byggs subventionerad och de låga marginalkostnaderna på vindkraft och så vidare gör att få kan tänka sig utbyggnad av traditionella, icke väderbaserade energiområden. Ska vi ha kapacitetsmarknader, där både producent och konsument betalar för att det ska finnas en överkapacitet? Vi har ett allmänt vänteläge när det gäller hur elproduktionen ska betalas.
Vilka skillnader mellan de olika nordiska länderna ser du när det gäller investeringar på energiområdet?
– I Sverige står vindkraft och nätutbyggnad för varsin tredjedel av investeringarna. Uppgradering av kärnkraft och kraftvärme, som fjärrvärme, står för resten. Lund, Växjö och Stockholm är stora utbyggnadsområden. Exakt hur mycket som investeras i våra grannländer vet jag inte, eftersom det är mycket prat om planer men långa ledtider inom energibranschen. Finnarna ska ju bygga ut kärnkraften med reaktorn Olkiluoto 3 och där är frågan hur investeringen bokförs – siffran diffar på 50 miljoner euro utifrån hur man räknar. Danskarna har sin vindkraft och sitt förnybarhetsmål men å andra sidan verkar enigheten kring målet krackelera bland de politiska partierna. Norrmännens planer om nätuppbyggnad mot England för utbyte av ”grön” kraft är fortfarande oklar. I Sverige har vi problematiken med det låga elcertifikatpriset.
Vilken roll spelar energibranschen för den svenska ekonomin?
– Den är en väldigt kraftig motor i svensk industri och står för 60 procent av industriinvesteringarna. Industriinvesteringarna har varit låga under längre tid, men nu har många företag som stod under nedläggningshot på grund av liten orderingång svängt om och satsar på energiproduktion istället.
Leder billigare el till en beteendemässig förändring, där människor använder el slentrianmässigt?
– Nej. Att använda el leder inte till särskilt stor miljöbelastning eftersom det är till största delen förnybara resurser i systemet. Glädjande är också att vi i Sverige har mätare som registrerar elanvändningen, vilket gör att ”onödig” elanvändning blir synlig.
Hur ser utvecklingen på energiområdet ut på sikt, med tanke på fördelningen mellan satsningar på de olika energislagen, ägarstrukturer och så vidare?
– Riktningen på lång sikt går mot småskaligt och decentraliserat, där nya bolag kommer in. Vi ser redan nu att många små aktörer kommer in på marknaden, särskilt på vindkraftsidan. När solcellsinvesteringarna kommer igång kommer vi att märka av ännu mer småskalighet. Jag tror också att vi får nya aktörer på IT-sidan. Steget från att leverera styrinstrument och mätutrustning till att leverera el är litet, därför är det inte otroligt att it-företag även blir elleverantörer i framtiden.
