Från 1995 och framåt har kraven skärpts på de svenska kärnkraftverken. Anläggningarna ska anpassas till den säkerhetsnivå som råder för nya, moderna, kärnkraftverk och det kräver bland annat ombyggnader och förstärkningar av säkerhetssystem.
Åtgärderna ska vara genomförda senast 2015 och dessa säkerhetsmoderniseringar går under namnet övergångsplanerna. Och alla tre kärnkraftverk i Sverige jobbar intensivt med säkerhetsförbättrande åtgärder men gör också enorma investeringar i modernisering av anläggningarna.
På kärnkraftverket i Forsmark satsar man ungefär tio miljarder kronor under den närmaste femårsperioden i livstidsförlängning och anpassning till nya säkerhets- och miljökrav.
Efter haveriet i Fukushima i Japan 2011, stresstestades alla europeiska kärnkraftverk. Stresstesterna utfördes på initiativ av EU och innebar att man testade anläggningarnas tålighet vid bland annat extrema väderförhållanden. Resultaten av stresstesterna, som redovisades för Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, hösten 2011, visade att Forsmarks anläggningar är väl rustade att möta yttre extrema väderfenomen och att säkerhetssystemen är robusta. Men man identifierade också ett antal områden att arbeta vidare med. Både Forsmark 1, 2 och 3 planerar nu att genomföra flera säkerhetshöjande åtgärder framöver.
Effektivare på alla områden
I programmet, som kallas FOSH - Forsmarks säkerhetshöjning, ingår just nu ett tiotal projekt. Ett av de större projekten planerar för ett alternativt system för kylning av reaktorhärden vid en nödsituation, så kallad härdnödkylning. Ett annat projekt arbetar med mobila lösningar för reservkraft till anläggningarna och ytterligare ett projekt rör kylvattenförsörjningen av bränslebassängerna. Där tittar Forsmark på ett alternativt sätt att hålla kylvattnet i bassängerna, där vi förvarar det uttjänta bränslet, på en stabil nivå.
Forsmark driver även anläggningsändringsprojekt för att byta åldrande komponenter och säkerställa anläggningens långsiktiga drift. Anläggningsändringarna utfördes under revisionsavställningarna. Under årets revision på Forsmark 3 installerades nya inkopplingsmöjligheter för alternativ kylning av reaktorn i ett långtidsförlopp installeras. Vid Forsmark 2 har det utförts åtgärder för att jordbävningssäkra elskåp som har betydelse för säkerheten.
Det finns också planer för att höja effekten för samtliga tre reaktorer. Total effekthöjning i Forsmark blir 390 megawatt. Dagens årsproduktion vid kärnkraftverket är 25 terawattimmar och efter effekthöjningen att det att öka med drygt 3 terawattimmar, nästan lika mycket el som hela Uppsala län använder årligen.
På rätt väg
Som en del i Forsmarks säkerhetsarbete har det sedan tidigare beslutats om att vart fjärde år ta hjälp av externa granskningar för att utvärdera säkerheten och den 22 november avslutade WANO (World Association of Nucelar Operators) sin granskningsuppföljning som pågått under en vecka. Det genomsnittliga betyget vid en uppföljningsgranskning är att få godkänt i 70-75 procent av förbättringsåtgärderna.
– Forsmark klarade 80 procent, ett resultat som jag är mycket glad och stolt över. Vi har ett tydligt fokus på ständig säkerhetsutveckling där WANO och andra externa granskningar spelar en viktig roll. Resultatet av WANO: s uppföljande granskning visar både att vi är på rätt väg och att vi har mer arbete framför oss, säger Stefan Persson, vd för Forsmark.
Följer samma plan
Även Ringhals har genomgått en omfattande modernisering de senaste fem åren. I genomsnitt har fem miljoner kronor investerats varje dag i åtgärder som gör Ringhals säkrare, effektivare och mer långlivat. Kärnkraftverket får idag ut mer el ur samma mängd bränsle, reaktorerna är säkrare nu än när de en gång byggdes och kan drivas i ytterligare 15-25 år med goda miljöegenskaper.
Från 2002 och framåt har 18 miljarder kronor satsats i miljö- och säkerhetsuppgradering, livstidsförlängning och förstärkning av det fysiska skyddet. Dessutom går 4 miljarder till åtgärder som möjliggör effekthöjningar. Det kommer att investeras ytterligare ett antal miljarder kronor de närmsta åren och det ska ge en drifttid på minst 50 år reaktorerna i Ringhals.
Hittills har kraftverket producerat mer än 700 TWh el, tillräckligt för att försörja hela Sverige med el under fem år. Ringhals har ännu inte passerat hälften av sin möjliga produktion och kommer att spela en viktig roll som elproducent under många år framöver.
Ringhals kommer också att öka produktionen med 3 TWh från dagens nivå, till en årsproduktion på 31 TWh. Produktionsökningen innebär ungefär lika mycket el som en stad av Göteborgs storlek använder på nio månader. Ökningen sker på flera sätt genom effektökningar, verkningsgradsförbättringar samt genom att skapa förutsättningar för att kunna hålla en hög och konstant produktion i anläggningarna.
Längre hållbarhet
Även Oskarshamn arbetar med ett omfattande arbete när det gäller uppgraderingar på alla fronter.
- OKG har under flera år arbetat med aktiviteter för att förebygga åldersrelaterade frågor i de äldsta reaktorerna på Oskarshamnsverket, säger Johan Svenningsson, vd på OKG.
SSM anger regler som gäller för de reaktorer som går in i så kallad långtidsdrift, vilket en reaktor gör efter att ha varit i drift i över 40 år. Reaktor Oskarshamn 1 (O1) har redan gått in i långtidsdrift och om två år gäller samma sak för Oskarshamn 2 (O2). Johan Svenningsson garanterar att detta är ett arbete som är högprioriterat i Oskarshamn
- Vi arbetar med de rekommendationer som det internationella atomenergiorganet IAEA anger. Mycket arbete är genomfört och det ska sammanställas, dokumenteras och lämnas över till SSM. Utöver detta ska vi adressera de frågor som myndigheten ställer och sammanställa detta i en samlad plan för ytterligare åtgärder. Myndighetens samlade bedömning är att OKG uppfyller kraven, men att det i vissa delar finns brister som nu kommer att rättas till.
