För första gången efter tio år av obruten expansion stagnerar den tyska biobränsle- och biogasindustrin. Oron ökar bland lantbrukare som har satsat på odling av energigrödor. Även biobränsleföretag som nyligen har investerat miljoner på ny teknik berättar om minskad omsättning på 20 procent. Detta var en röd tråd som löpte genom den 10:e internationella konferensen om biobränslen,"Fuels of the Future", som ägde rum i Berlin.
Det var alltså föga överraskande att två dominerande teman på 10:e internationella konferensen om biobränslen,"Fuels of the Future" var EU-kommissionens senaste förslag om så kallade indirekta markförändringar, som påstås ske i samband med produktion av hållbara biodrivmedel och EU:s senaste energidirektiv (RED) om nya hållbarhetskriterier.
Omöjliggör planering
Som väntat dömdes EU-kommissionens förslag ut av de cirka 500 representanterna för tyska och europeiska bioenergibranchen, som samlades i Berlins internationella kongresscentrum i slutet av januari. Förslaget, som ansågs vara starkt influerat av de så kallade tank eller tallrik -aktivisterna och NGO:s, kommer enligt biobränsleproducenterna, att omöjliggöra all planering.
Under de senaste åren har EU:s biobränslepolitik hamnat under växande tryck från ekologiska grupper och vissa icke-statliga organisationer, som hävdar att produktion av biobränsle och biogas skapar ojuste konkurrens mellan odling av grödor för livsmedel och bränsle. Vid en tidpunkt när globala livsmedelspriserna stiger, anser motståndarna att biobränsle och odling av energigrödor är den viktigaste faktorn för prisinflationen.
Förslag om begränsad markanvändning
Oktober 2012 offentliggjorde Europeiska kommissionen ett förslag om att begränsa global markanvändning för produktion av biobränsle med hänvisning till de dess möjliga negativa klimataspekter.
Förslaget baseras bland annat på att volymen grödbaserade hållbara biodrivmedel ska begränsas till maximalt 5 procent, att man inför omräkningsfaktorer för biodrivmedel som kommer att minska marknaden för så kallade avancerade biodrivmedel samt att man i framtiden eventuellt kommer att införa begränsande ILUC-faktorer i växthusgasberäkningarna.
Det huvudsakliga syftet med förslaget är enligt kommissionen att stimulera utvecklingen av alternativa, så kallade andra generationens, biobränslen. Detta kan vara avfall, rester eller halm, som släpper ut mindre växthusgaser än fossila bränslen, men som inte direkt stör den globala livsmedelsproduktionen eller ”gör maten dyrare”.
Slutet för europeiska biobränsleindustrin?
Belinda Calaguas, chef för icke-statliga Acionaid, sade nyligen i New Europe-tidningen, att begränsning av användningen av biobränslen baserade på volymen grödbaserade hållbara biodrivmedel till 5 procent räcker inte.
- Den europeiska kommissionens förslag skulle innebära slutet för tysk biodieselindustri. EG:s föreslagna alternativ att ta itu med ILUC skulle skada förefintliga europeiska biobränsleindustrin mycket hårt, sade Helmut Lamp, styrelseordförande i den tyska Bioenergiförbundet (BBE) i sitt öppningsanförande vid konferensen.
Lamp hänvisade också till det faktum att det tyska skattelättnaderna för biodiesel, vegetabilisk olja och biobränsle löpte ut i slutet av 2012. Lamp förkastade därmed Europeiska kommissionens förslag om att minska risken för indirekt markanvändning så som det har lämnats av kommissionärerna Oettinger och Hedegaard.
- EU-kommissionens förslag är ett förtroendebrott som avskräcker från framtida investeringar, sade BBE:s ordförande Helmut Lamp under debatten.
Cirka 500 deltagare från över 20 nationer följde debatten om senaste utvecklingen inom biobränsleindustrin med stort intresse. Många ställde frågor och berättade om egna mycket skiftande erfarenheter ifråga om genomförandet av EU:s nya hållbarhetsnormer.
Kategorisk nej
Konferensens diskussioner handlade icke oväntat om EU - kommissionens förslag, dess biobränslepolitik och dess närmaste konsekvenser.
Dietrich Klein, vd för tyska Biomethan-förbundet sade att förslaget om att minska andelen biodrivmedel, som härstammar från energigrödor, från tio till fem procent från 2021 och senare till noll skapar mer fossila bränslen och mer växthusgaser.
- Denna förskjutning av EU:s biobränslepolitik är ett grundläggande brott mot det förtroende som kanske fanns tidigare. Investerare kommer knappast kunna se någon stadga i olika politiska beslut. Därmed sjunker även viljan att investera i nya biobränsleanläggningar till noll, sade Klein.
Även den nya ordföranden för tyska Förbundet för energigrödor, UFOP, Wolfgang Vogel, riktade kritik mot kommissionens förslag. Han översände också en del kritiska ord till biobränsleindustrin, som har försummat sin PR-verksamhet och som nu måste avsevärt förbättra biobränslets image.
Vogel avvisade 5 procentgränsen kategoriskt. Den tyska energirevolutionen, så kallade ”Energiwende”, kan enligt honom uppnås idag inom transportsektorn endast med hjälp av första generationens biobränslen. Baserat på detta måste dock nya koncept för användning av biomassa utvecklas även för produktion av biobränsle.
- Frågan om indirekta markförändringar, iLUC, måste omvärderas. Med detta i åtanke bör biobränsleindustrin absorbera kommissionens förslag och bidra till att bättra på iLUC:s vetenskapliga grund och påstådda effekter, konstaterade UFOP:s ordförande, Wolfgang Vogel.
Även han ansåg att fullbordandet av den Europeiska kommissionens förslag skulle innebära slutet för tysk biodiesel och därefter hela den europeiska biobränsleindustrin, eftersom så många andra länder är beroende av tysk biobränsleteknik och know-how.
- Istället för att hjälpa biobränslemarknaden bidrar EU-förslaget till ökat koldioxid-utsläpp, sade Wolfgang Vogel.
Han betonade inför konferensdeltagarna att diskussionen i sig inte kommer att hjälpa regnskogen. I stället bör Europeiska kommissionen säkerställa skyddet av dessa livsmiljöer genom bilaterala och verkligen bindande avtal.
Oljeindustrin enda vinnaren
Både BBE och UFOP förnyade sin kritik mot förslagen från EU-kommissionen att främja biobränslen från avfall och restprodukter, eftersom det leder automatiskt till betydande snedvridning av råvaruflöden, med ”waste business” i Östeuropa och utvecklingsländer. Enligt BBE och UFOP är oljeindustrin den verkliga vinnaren.
Flera debattdeltagare hänvisade till det faktum att traditionell oljeborrning är också förknippad med avskogning, särskilt i regioner med tropisk regnskog. Mot oljeborrningar förs det inga kampanjer på grund av indirekta markförändringar, som sedan direkt kan påverka matpriserna.
- Utvinning av fossila bränslen skapar ökad risk för skogsbränder, som medför indirekta markförändringar. Införandet av så kallade invasiva djurarter eller ökat antal nybyggare i tidigare avlägsna områden bidrar också till indirekt markanvändning, som på ett eller annat sätt påverkar prisutvecklingen i området, ett faktum som de flesta tank eller tallrik-aktivisterna uppenbarligen inte har lagt märke till, sade Helmut Lamp.
Två politiska åsikter
Tysklands nästa federala val kommer att hållas i september 2013 och det kan leda till att en regering med en annan politisk orientering tar över. Under BBE/UFOP-konferensen deltog ett par företrädare för de politiska partierna som sitter i Tysklands parlament, Förbundsdagen. De ombads att ge svar på några av de med brådskande frågorna inom den tyska biobränslemarknaden.
Dessvärre kunde endast två ledamöter, Dr. Christel Happach-Kassan från liberala FDP och Alexander Süssmair från Vänsterpartiet, Die Linke, delta på konferensen i Berlin om framtidens biobränslen. Ledamöter från andra partier hejdades av tung snöstorm som stoppade flyget.
Alexander Süssmair sade att hans parti i stora drag stöder det nya EU-direktivet och iLUC- förslaget om gräns på 5 procent. Liberalen Christel Happach-Kassans parti FDP tillhör regeringskoalitionen. Hon sade att de flesta iLUC-faktorerna, som de ser ut idag, står ännu inte på solida vetenskapliga grunder.
Till följd av detta kan införandet av ILUC–faktorerna, enligt Christel Happach-Kassan, skapa allvarliga hinder för produktion och handel av biobränsle. Enligt henne är det oförsvarligt att grunda ett EU-förslag på så lösa vetenskapliga grunder. Förslaget kan också vara oförenligt med WTO:s stadgar för avtalsslutande parter.
Enligt Christel Happach-Kassan, är iLUC-faktorerna i själva verket ett ganska trubbigt instrument. Enligt henne är det oklart huruvida införandet av en iLUC-faktor kommer att minska förändrad markanvändning, dessutom är det i grunden fel att reglera indirekta markeffekter, då det enligt samhällsekonomiska principer är den som direkt orsakar utsläpp som ska vara ansvarig, och en iLUC-faktor skulle vara det samma som att beskatta, läs straffa, en bonde för en annan bondes aktiviteter.
Fuels of the Future-konferensen visade onekligen att iLUC är en fråga som fått kraftigt ökat intresse de senaste åren, och som kan ha mycket stor betydelse för hur människorna värderar biodrivmedel i framtiden.
