Energisatsningarna är stora i landet och inte minst inom fjärrvärme som idag står för mer än hälften av uppvärmningen i Sverige. Trots fjärrvärmens popularitet har det varit många prövningar längs vägen. Och det närmaste året kommer att vara lika händelserikt med bland annat EU:s nya energieffektiviseringsdirektiv och regeringens direktiv där myndigheterna ska utreda nya regler för fjärrvärmemarknaden.
Just nu sker en omställning av energisystemen, i Sverige och övriga världen, där fjärrvärmen har en tydlig roll. Som ett resultat av den pågående omställningen ökar investeringarna i energibranschen. Jämfört med förra året har investeringarna ökat med 20 procent till totalt 41,6 miljarder kronor.
I den branschprognos som gjordes för ett par år sedan förutspåddes att fjärrvärmebranschens investeringar skulle vara cirka sju miljarder per år.
Under finanskrisen kunde det dock ses en svacka, när framför allt en del investeringsbeslut sköts upp, men nu ligger investeringsnivån enligt prognosen igen.
Enligt Ulrika Jardfelt, vd på svensk Fjärrvärme, investeras det nu i nya anläggningar, främst kraftvärme, men också i näten.
Energibranschens ökande roll som ekonomisk motor blir tydlig vid jämförelse med övrig industris investeringar som är oförändrade jämfört med förra året.
Fjärrvärmen minskade under 2011
Men trots de ökade satsningarna minskade fjärrvärmen med 16 procent under förra året. Senast det levererades så lite fjärrvärme var 2006.
2011 blev ett av de varmaste åren i Sverige sedan 1930-talet vilket kan vara en förklaring till att leveranserna av fjärrvärme minskade så pass mycket.
Ytterligare en påverkande faktor kan vara att både kunder och leverantörer investerar för att energieffektivisera, men det är svårt att avgöra om detta har lett till de nu minskade leveranserna.
Fjärrvärmeföretagens totala försäljning verkar dock inte ha påverkats särskilt mycket av kundernas energieffektivisering eftersom nätet fortfarande byggs ut och nya kunder ansluts. Majoriteten av kunderna är näringsidkare men bland kunderna finns även konsumenter i villor och småhus.
Leveranserna av fjärrkyla ökade något 2011 men inom detta område börjar utbyggnadstakten att plana ut.
Olika förutsättningar ger olika fjärrvärmepriser
För kunder med fjärrvärme ökade värmepriserna i år med i genomsnitt cirka 3,5 procent. Medelpriset för fjärrvärme ligger i år på 84,96 öre per kilowattimme för småhus och 79,68 öre per kilowattimme för mindre flerbostadshus. Men priserna varierar mellan kommunerna. Ulrika Jardfelt, vd, Svensk Fjärrvärme, menar dock att branschen öppet redovisar dessa prisförändringar.
– Att priset varierar mellan olika kommuner beror på att fjärrvärmeföretagen har så olika förutsättningar. Till exempel använder de lokala företagen olika bränslen, och bränslepriserna växlar, men förutsättningarna kan också vara olika beroende på hur fastighetsbeståndet ser ut på orten, säger Ulrika Jardfelt.
På svensk Fjärrvärme menar man att ambitionerna att bättre förklara de lokala förutsättningarna för sina kunder har höjts de senaste åren. Målet är att göra prisutvecklingen mer förutsägbar, så att kunderna kan vara trygga med sin investering. Uppvärmningen är trots allt en stor del av kostnaderna för boendet och därför har fjärrvärmeprisernas utveckling stor betydelse.
Men fjärrvärmebolagen får kritik för sina prishöjningar. Den årliga Nils Holgerssonundersökningen visar att fjärrvärmebolagens priser har höjts med 42 procent under de senaste tio åren. Vilket är nästan tre gånger så mycket som för konsumentprisindex under samma period.
Och på Nils Holgersson-gruppen menar man att trenden är tydlig även i årets undersökning som visar att priserna på fjärrvärme fortsätter höjas mer än konsumentprisindex.
I dagsläget är det svårt för konsumenterna att påverka priserna eftersom, enligt Nils Holgersson-gruppen, fjärrvärmemarknaden kännetecknas av en monopolliknande situation.
Men konsumentens ställning på fjärrvärmemarknaden kommer nu förhoppningsvis att förändras och bli starkare än tidigare. Regeringen har nämligen tillsatt en utredning som syftar till att skydda konsumenten från oskäliga prishöjningar. Våren 2013 ska utredningen vara klar.
– Vi ser fram emot att ta del av regeringens arbete med hur konsumenternas ställning på fjärrvärmemarknaden kan stärkas i förhållande till fjärrvärmebolagens. I dagsläget drabbas konsumenterna av stora prishöjningar eftersom det inte finns någon prispressande mekanism. Det är viktigt att regeringen agerar för att stärka konsumenternas svaga ställning på fjärrvärmemarknaden, säger Per Holm, ordförande i Nils Holgersson-gruppen, i ett pressmeddelande.
En åtgärd som ofta hörs i debatten är krav på statlig reglering av fjärrvärmepriserna.
– Vi tror snarare att statlig prisreglering kan driva upp prisökningarna, det finns det ju andra exempel på. Däremot kan ökad konkurrens ha en återhållande effekt på priset. Eftersom det står var och en fritt att byta uppvärmning måste fjärrvärmeföretagen kunna konkurrera med alternativen på alla områden, så att fler kan välja denna fantastiska produkt, säger Ulrika Jardfelt.
Att priserna på fjärrvärme stigit med 3,4 procent för småhus och 3,6 procent för mindre flerbostadshus anser Svensk Fjärrvärme ändå vara bra jämfört med övriga energiråvaror, som haft en betydligt högre prisutveckling ända sedan 1999.
Index för energiråvaror för direkt konsumtion har ända sedan 1999 haft en betydligt högre ökningstakt vilket, menar Svensk Fjärrvärme, pekar på en fortsatt kostnadseffektiviseringen inom fjärrvärmebranschen.
Energimarknadsinspektionen fastslog tidigare i år, efter att ha analyserat fjärrvärmeföretagen, att ökningen av fjärrvärmepriserna främst kan förklaras av ökade kostnader.
Ändrade villkor för fjärrvärmen
Under lång tid har fjärrvärmebranschen haft en högre skatt när den levererat värme och ånga till en industri, än om industrin skulle gjort värmen och ångan själv. De kraftvärmeanläggningar som ägs av fjärrvärmeföretagen har också haft en högre skatt än industrin, trots att båda verksamheterna finns med i EU:s utsläppshandelssystem. Detta har motverkat regeringens uttalade mål om att producera mer förnybar el samt motverkat samarbeten där fjärrvärmebranschen kunnat hjälpa industrin att energieffektivisera och minska oljeanvändningen.
Men i regeringens budgetproposition finns nu förslaget att koldioxidbeskattningen ska ändras, så att fjärrvärmebranschen får likvärdiga villkor med industrin. Enligt Ulrika Jardfelt har regeringen i flera år lovat att åtgärda problemet men inget har hänt tidigare.
– De olika villkoren infördes i nuvarande form 2011, men skillnaderna har funnits med i många år dessförinnan. Vi har påtalat inkonsekvensen med olika regelverk och de negativa konsekvenserna i många olika sammanhang. Regeringen har i flera år lovat att åtgärda problemet men inget har hänt, så när den nu äntligen gör något finns all anledning att jubla, säger Ulrika Jardfelt, vd Svensk Fjärrvärme.
Omtolkning av taxeringsreglerna
Ytterligare en svårighet som fjärrvärmebranschen tampats med är Skatteverkets omtolkning av taxeringsreglerna. Skatteverket bestämde sig nämligen för snart ett år sedan att omtolka skattelagen så att el och värmeproduktion ska tas i beaktning vid taxering av kraftvärmeverk. Den tolkning som använts de senaste 25 åren är att bara värdet av elproduktionen ska taxeras.
Efter protester kom finansdepartementet med förslaget att samma regler som gäller idag ska fortsätta att gälla åtminstone under nästa taxeringsperiod, det vill säga 2013 till 2018. Ärendet ska nu utredas men inom fjärrvärmebranschen känner man sig inte trygg eftersom finansdepartementet verkar ha samma inställning som Skatteverket i sakfrågan. Omtolkningen kan leda till ett femfaldigt fastighetsskatteuttag för kraftvärmen.
Energieffektiviseringsdirektivet
Efter intensiva förhandlingar mellan EU:s ministerråd, EU-parlamentet och EU-kommissionen stod det nya energieffektiviseringsdirektivet klart under sommaren.
Inom det nya direktivet har fjärrvärme och fjärrkyla har lyfts upp som lösningar som kan bidra till att nå de uppsatta energieffektiviseringsmålen. Men Svensk Fjärrvärme anser att det i nuläget är svårt att få en överblick över hur direktivet kommer att genomföras i Sverige då regeringen valt att splittra upp arbetet i en mängd olika arbetsgrupper och myndighetsutredningar.
Under hösten kommer direktivet in i svensk lagstiftning och eftersom direktivet berör nästan alla delar av fjärrvärmens verksamhet betyder det ännu fler regelverk för branschen.
I senaste numret av Fjärrvärmetidningen skriver Ulrika Jardfelt dock att: ”Om de nya reglerna blir rätt kommer direktivet att vara bra för fjärrvärmen.”
