Vattenfalls mål är att fördubbla elproduktionen från vind och biomassa inom tre år och till 2020 skall koncernen ha ersatt drygt hälften av den stenkol som används i dag med biomassa. Samtidigt utvärderar Vattenfall möjligheterna att bygga nya kärnkraftverk i Sverige för att ersätta gamla. Enligt Göran Lundgren, ansvarig för Vattenfalls biomassasatsning, ändrar det inte Vattenfalls syn på biomassa som en viktig del av företagets energimix.
– Det är numera möjligt att bygga ett nytt kärnkraftverk för att ersätta en gammal reaktor. Vi har sagt officiellt att vi utvärderar möjligheterna och redan nu lägger vi ganska mycket möda och kraft på att analysera om hur ekonomisk en ny reaktor skulle kunna bli. Samtidigt måste vi som andra aktörer inom kraftindustrin känna långsiktig säkerhet och att denna möjlighet finns kvar, säger Göran Lundgren till Nordisk Energi.
Han hänvisar till att det för närvarande inte finns någon bred uppgörelse i svenska riksdagen. Frågan har dock väckts igen efter socialdemokraternas partiledarbyte. Enligt Lundgren ser Vattenfall seriöst på möjligheterna att bygga ny kärnkraft för att ersätta gammal.
– När det gäller biomassa har vi byggt ut den så mycket som vi kan i Sverige. Möjligtvis finns det utrymme för ytterligare lite till, men ifråga om biomassa är vi mest inriktade på våra danska, holländska och tyska anläggningar, betonar Göran Lundgren.
Enligt honom betyder det tyska beslutet att avveckla kärnkraften för Vattenfalls del, att de anläggningar, som bolaget har i Tyskland är under avveckling.
– Dessa verk kommer inte att tas i drift en igen. Det betyder att en del av vår egen produktionsförmåga försvinner. I det korta perspektivet betyder det att Tyskland antingen kommer att behöva importera mera kraft eller producera mer kolbaserad kraft. Hitintills har det varit mest import från andra länder, ironiskt nog från kärnkraftsländer som Tjeckien och Frankrike. På sikt innebär det att biomassan får större utrymme i den tyska produktionen, säger Lundgren.
Intermittent energi
Han hänvisar till tyskarnas utfästelser om att landet kommer att klara av fortsatt utbyggnad av vind- och solkraft.
– Det gör man nog under en tid, men båda energiformerna är så kallade intermittenta dvs. oregelbundna kraftslag. Fördelen med biomassa som bränsle är att det fungerar som baskraft i kraftverk och på värmemarknaden. Därmed prioriteras produktionen ekonomiskt. Det är en aspekt som sällan framhålls, men som är väldigt viktig när man ser på förnybar energi. Det gäller att se skillnaderna mellan baskraft, primär energi och intermittent energi. Dessutom blir systemkonsekvenserna ansenliga, när man börjar få upp andelarna på högre nivåer, påpekar Lundgren.
I en av Vattenfalls anläggningar i Berlin har bolaget provat att byta ut kolet mot pellets av biomassa. Inga negativa konsekvenser konstaterades , men den skandinaviska biomassan är dyr.
Förädlade träpellets
Därför har bolaget engagerat sig i Liberia som aktiv delägare i kanadensiska Buchanan Renewables Fuel (BRF), som producerar bränsleflis från uttjänta gummiträd. BRF tar hand om ickeproduktiva träd. Deras förmåga att ge latex avtar efter några år. Vattenfall har redan använt flis från Liberia i Nyköping. Enligt Lundgren har det fungerat bra. Bolaget har sålt flis även till Finland, Danmark, Polen och Belgien.
Vissa internationella Icke- regeringsorganisationer (NGO) har dock hävdat att BRF utnyttjar liberianska bönder, bryter överenskomna avtal och betalar för lite för uttjänta gummiträd. Det hävdas även att BRF:s verksamhet driver upp priset på träkol vilket drabbar lokalbefolkningen. Göran Lundgren svarar på kritiken genom att ge en mera differentierad bild.
– Det är svårt att arbeta i länder där förväntningarna om vad som ska göras är så olika. Det gäller framför allt länder med en lång historia av fattigdom, analfabetism, stridigheter, förstörelse, hög arbetslöshet, ostabila regeringar och korruption. Vi är medvetna om svårigheterna, men vi har också sett möjligheterna. Bara för att det är svårt bör man inte avstå från engagemang. Det går inte att lämna dessa länder helt åt sig själva, konstaterar Lundgren.
Han anser att projektet utgör en utvecklingsmöjlighet för båda parter. Lundgren medger att det i vissa fall har förekommit missförstånd och misstag även av BRF.
– Dessa fall har uppmärksammats och rättats till. Det finns förebråelser om att arbetskraft inte har betalats eller att kontrakt inte har följts, men vi bör vara medvetna om att ett västerländskt företag uppfattas ofta som ett biståndssystem. Vi väntas vara alla goda gåvors givare, utan att det kostar någonting. Vi försöker driva affärsverksamhet, betonar Göran Lundgren.
Statligt stöd
Enligt honom är både den liberianska regeringen och många biståndsorganisationer mycket positiva till verksamheten. Lundgren anser att det är i grunden en sund verksamhet på affärsmässiga principer.
Han hänvisar till att ur Liberias synvinkel är gummiindustrin en av de viktigaste källorna för exportintäkter och sysselsättning.
– Plantageindustrin har ju fått lida väldigt mycket under inbördeskrigen. Mycket har förstörts och många plantager har försummats. Ägarbilden är ibland oklar och mycket ligger i träda. I den liberianska regeringens återuppbyggnadsprogram ingår att återställa produktionsförmågan för gummi genom att återplantera, berättar Lundgren som själv har besökt landet sex gånger.
Han medger att det finns intressekonflikter. Det har hädats att Vattenfall har drivit upp priset på träkol.
– Det stämmer dock inte om man ser på dessa priser som började stiga långt innan verksamheten startade. Däremot fanns det helt andra skäl för prisstegringar. När vi tittar på kvantiteter, även om siffrorna är osäkra, så är ju mängderna av träkol rätt så begränsade., konstaterar Lundgren.
BRF har kommit överens med många plantageägare att lämna större mängder av klenare virke på plats, så att invånarna kan fritt plocka åt sig material för träkolsframställning.
Vattenfall och staden Berlin har ingått i ett samarbetsavtal, som framför allt handlar om hållbarhetkriterier för biomassa och om hur bolaget följer dessa kriterier.
– Vi ska kunna påvisa härkomsten av den biomassa som vi använder i Berlin. Vi anser själv att detta är bra och att staden Berlin har varit väldigt framsynta i det avseendet. Det saknas egentligen den typen av universella kriterier för hållbarhet. EU gjorde ett försök för ett par år sedan, men har inte kommit i mål. Det finns ett antal olika sådana uppsättningar av kriterier, men de täcker inte alla aspekter på samma sätt som exempelvis regelsystemet RED för flytande biobränsle, som egentligen är framtagen för jordbruksprodukter, förklarar Göran Lundgren.
Från torv till pellets
Vattenfall deltar aktivt i standardiseringsarbetet inom ISO, som avser att ta fram en analys- och kriteriekedja, som kan gälla för så kallad solid biomassa.
– Överenskommelsen med Berlin har en pådrivande karaktär och är en signal till stadens lokala opinion. Det står i överenskommelsen att den dagen det finns universellt erkända hållbarhetskriterier, till exempel genom EU, då är det de som gäller och som vi rättar oss efter, betonar Lundgren.
Lundgren säger att idén med förädlade träpellets är att de kan sameldas tillsammans med stenkol. Därför kommer de till användning främst i Danmark, Tyskland och Holland.
– På andra marknader där Vattenfall inte är har koleldade kraftverk, som exempelvis Storbritannien, kan förädlade träpellets också bli betydelsefullt. I vårt land används väldigt lite kol i värmeproduktion, utom i Helsingborg och Västerås och i Värtan där Fortum kommer att bygga om kraftverket för mycket bredare spektrum av biobränsle, berättar Lundgren.
Vattenfall driver en torveldad panna i Uppsala. Torv kommer dock från och med 2013 att belastas med CO2 utsläpprättskrav och blir därmed dyrare.
– Men vi undersöker möjligheterna av att använda förädlade träpellets istället för torv i den befintliga pannan i Uppsala. Det är det enda stället där förädlade träpellets kan komma ifråga i Sverige för vår del, säger Lundgren.
Vattenfalls inriktning när det gäller förädlade träpellets är att använda dessa i företagets stenkolseldade kraftverk.
– Vi startar i Danmark och Holland, men först vill vi pröva olika tekniker. Allt befinner sig ännu i ett tidigt skede kommersiellt sett. Det finns ingen industriell tillverkning av förädlade träpellets idag. Därmed finns ett antal projekt under utveckling i Nordamerika och ett och annat i Europa. Vi kommer själva att bygga projekt för egen användning i första hand i Kanada, förklarar Lundgren.
Göran Lundgren ser det som väldigt positivt att tonen gentemot Vattenfall har förändrats under senare tid i Sverige.
– De gångna årens diskussioner om bonusar, avgångsvederlag och elpriser har lugnat ned sig. Det fanns inslag i det där skällandet som var stundtals olustigt när det kom från politiker som representerade ägarna. Det finns idag en nyktrare syn på kraftindustrin och även på Vattenfall.
