Grontmij har på uppdrag av Energimyndigheten tagit fram en rapport om solenergins ställning i Sverige ur ett internationellt perspektiv.
I rapporten konstaterar Grontmij bland annat att priset på solceller har sjunkit de senaste åren och att installerad effekt har mångdubblats internationellt sett. Dock fortsätter den svenska marknaden att vara rätt så liten.
– Sverige har ett investeringsstöd för solceller, men inget produktionsstöd för solel. Så länge det inte finns ett stödsystem för produktion av solel kommer andelen att fortsätta vara liten. Det som installeras i dag är i princip solceller för egen förbrukning i huset och den energin går inte ut på elnätet. I länder som Tyskland, Italien och Spanien där det finns ett produktionsstöd finns det också en lönsamhet i att investera i solel, säger Bengt Ridell, konsult på Grontmij..
Grontmij menar att det finns det en outnyttjad potential för solel i Sverige. Detta då det finns möjlighet att sätta upp solceller på stora takytor för produktion av solel. Samtidigt finns det av förklarliga skäl inte samma potential i Sverige som i solrika länder, däremot går det att se en exportpotential för svenska företag inom solenergiområdet.
– Kiselsolceller har kommit starkt de senaste åren för att de blivit billigare att framställa. Sverige valde att satsa på tunnfilmsolceller, men nu håller de traditionella kristallina kiselsolcellerna på att ta död på tunnfilmstekniken. Vi ska förmodligen inte satsa på befintlig teknik som kiselsolceller, där är redan Kina väldigt starkt, men Sverige kan kombinera tunnfilm och kisel för så kallade tandemsolceller eller add-ons, men då är det viktigt att de har en högre verkningsgrad än de traditionella solcellerna. Det här är ett område som Sverige redan forskar inom, men där det inte är färdigforskat, säger Bengt Ridell.
Andra intressanta områden finner man inom termisk solkraft, där man producerar ånga för att sedan göra el. Siemens och Alfa Laval är tunga namn i världen när det gäller termisk solkraft. Här menar Grontmij att det finns en betydande exportpotential till solrika länder. Ett annat område som är intressant för Sverige är solar fuels, där man med hjälp av solen och artificiell fotosyntes tillverkar vätgas och bränslen som metanol, vilket kan skapa förutsättningar för lokal och förnybar produktion av drivmedel. Uppsala universitet och KTH ligger enligt Grontmij långt fram här.
– Solenergin kommer säkert att öka i Sverige och hela världen, särskilt i solrika länder, och om Sverige har utvecklat rätt teknik kan det ge betydande exportmöjligheter. Kina kommer förmodligen att vara dominerande på marknaden, men Sverige kan bidra med tekniska förbättringar. Vi kommer inte att bli ett ledande land för användning av solenergi eftersom vi har ett stabilt elsystem med relativt låga kostnader. För länder som Danmark och Tyskland som importerar mycket kol kommer solenergin att vara betydligt viktigare, säger Bengt Ridell.
