De biogasprojekt som fått statligt stöd via Klimatinvesteringsprogrammen (Klimp) har bidragit till en minskning av utsläppen av växthusgaser med ungefär 170 000 ton CO2-ekvivalenter per år. Miljöeffekterna är störst inom biogasproduktion och vid användning som drivmedel. Det visar Naturvårdsverkets nyligen publicerade utvärdering av biogasprojekten inom Klimp.
Naturvårdsverket har låtit utvärdera miljöeffekterna av biogasprojekten inom Klimp och sammanställa de erfarenheter inom bland annat teknik och ekonomi som har gjorts under tiden från 2003 till 2010. Resultatet kan användas som underlag vid utformningen av framtida statliga stöd, samtidigt som aktörer inom branschen kan lära av erfarenheterna.
– Utvärderingen visar att det är främst som metod för produktion och användning av fordonsbränsle inom transportsektorn som biogasprojekten visat sig mest effektiva när det gäller minskning av växthusgaser. När biogas ersätter bensin eller diesel minskar emissionerna av luftföroreningar och leder till lägre utsläpp än för andra förnybara drivmedel, säger Ulf E Andersson, handläggare på Naturvårdsverket.
Utvärderingen tar även upp hinder och framgångsfaktorer för biogasens utveckling. Samordning och kommunikation är ett par nyckelord. Även kommunernas stöd till gasfordon har bidragit till att biogasmarknaden kunnat ta fart.
Totalt 126 klimatinvesteringsprogram omfattande 913 projekt över hela landet har fått statligt stöd mellan 2003 och 2008. Närmare 200 projekt berör biogas. Med bidrag på 622 miljoner kronor motsvarar det en tredjedel av de totala bidragen på cirka 1,7 miljarder inom Klimp. År 2012 ska de sista klimatinvesteringsprogrammen vara genomförda.
