Fortums nya biokraftvärmeverk i Värtahamnen i Stockholm, som blir Sveriges största biobränsleeldade kraftvärmeverk när det står klart 2016, ska bidra till att uppfylla Stockholms klimatmål. Fortum investerar drygt 4,4 miljarder kronor i kraftvärmeverket, som kan minska koldioxidutsläppen i Stockholm med 126 000 ton per år.
I januari 2013 togs första spadtaget till det nya biokraftvärmeverket, som ska utvinna energi ur skogsindustrins restprodukter, exempelvis flis, grenar, bark och kvistar. Investeringen är en del av Fortums långsiktiga mål att öka andelen förnybara bränslen i sina kraftvärmeverk.
Det nya biokraftvärmeverket kommer att producera drygt 750 GWh el och 1700 GWh värme per år. Denna satsning tillsammans med ökad biobränsleinblandning i det befintliga Värtaverket minskar användningen av kol med 40 procent inom tre år. Biokraftvärmeverket
kommer att minska koldioxidutsläppen i Stockholm med 126 000 ton per år, vilket motsvarar vad vägtrafiken i Stockholm släpper ut under 1,5 månader. De globala koldioxidutsläppen minskar med 650 000 ton årligen genom att förnybar el produceras och exporteras till Europa och därmed tränger undan el producerad med fossila bränslen.
Det österrikiska företaget Andritz levererar biobränslepannan till Fortums nya biokraftvärmeverk, som blir ett av världens största när det står klart. Andritz pannleverans bygger på CFB-teknik med en ångkapacitet på 330 MW och leveransen inkluderar även ett slangfilter för rening av rökgaser. När det nya kraftvärmeverket invigs räknar Fortum med att öka andelen förnybara bränslen i Värtaverket från 45 till 70 procent. Projektet är mycket stort och omfattar tre byggplatser i Värtan; biokraftvärmeverket, en ny pir med landströmförsörjning för fartyg samt drygt två kilometer underjordiska tunnlar som gör det möjligt att frakta flis till biopannan på ett smidigt sätt.
– Den nya piren med landström i Energihamnen gör det möjligt för fartyg att ansluta sig till strömförsörjning när de ligger i kaj. Det innebär att fartygen inte behöver använda sina dieselmotorer för att generera ström när fartyget ligger vid kaj, vilket förstås minskar miljöpåverkan. Vi räknar med att den nya piren står klar till sensommaren i år, säger Mats Strömberg, huvudprojektledare för biokraftvärmeverket.
Flisen till biokraftvärmeverk transporteras vanligtvis ovan jord, men eftersom Värtaverket är omgiven av tät bebyggelse relativt nära centrala Stockholm var en tunnellösning nödvändig ur såväl estetisk som ljudmiljömässig synpunkt. Värtaverkets citynära läge medför också logistikutmaningar. Många tunga transporter sker nattetid eftersom man tvingas stänga av delar av närbelägna Lidingövägen under kortare tid för att kunna korsa den med lastbilarna.
– Vi har valt att bygga om ett gammalt oljebergrum på 50 000 kubikmeter till ett biobränslelager. Tunnlarna är nästintill färdigsprängda, i sommar räknar vi med att vara helt klara. En utmaning är att vi har en relativt kort byggtid, vilket innebär att vi projekterar och bygger parallellt. Det innebär att vi behöver vara flexibla för eventuella mindre ändringar under projekteringens gång, innan allt blivit preciserat för processleverantörens utrustning, säger Mats Strömberg.
Fortums nya biokraftvärmeverk bygger på CFB-teknik, cirkulerande fluidiserad bäddpanna. Ångtemperaturen i den typen av biobränsleanläggningar ligger vanligtvis på upp emot 540 grader, men i det nya kraftvärmeverket har vi valt 560 grader, vilket beror på mål om högre elutbyte.
– Vi valde CFB-teknik eftersom det är den teknik som baserat på våra erfarenheter visat sig vara effektivast när det gäller valda bränslen och så här stora anläggningar. Vi installerar även en rökgaskondenseringsanläggning med luftuppfuktning som maximerar energiutnyttjandegraden ur biobränslet, säger Mats Strömberg.
