Vilka geopolitiska mål Ryssland än har i Ukraina så står det nu förfärande klart för många i Europa vilken makt Ryssland besitter i kraft av sin energiexport. Trots alla internationella fördömanden av Rysslands annektering av Krim, tal om hårdare ekonomiska sanktioner och löften om att säkerställa att det finns alternativ till rysk naturgas, så har ett stort område helt lämnats utanför konflikthärden: kärnkraften. Mitt under den pågående krisen ökar ryska kärnkraftsbolag sitt inflytande i bland annat Finland, Ungern och Turkiet.
Och utanför Europa tycks inte viljan att straffa Ryssland vara större. Det statsägda ryska kärnkraftsbolaget Rosatom planerar att bygga nya reaktorer i Vietnam och Bangladesh och deltar i anbudsgivningen för kärnkraftsprojekt i Sydafrika.
USA och Storbritannien har avbrutit allt kärnkraftssamarbete med Ryssland i och med Ukraina-krisen, men flera av de länder som mest högljutt utpekat den ryska kontrollen över gaskranarna som ett hot mot sitt eget energioberoende har knappt höjt på ögonbrynen över den nyuppkomna krisen, skriver den amerikanska militära nyhetstjänsten Stars and Stripes.
Ryssland använder olje-och naturgasexporten som geopolitiska verktyg för att skapa svarta tidningsrubriker och underblåsa en rädsla i Europa för att Ukraina-krisen ska leda leda till att Ryssland stänger av gaskranarna, menar Stars and Stripes.
Men även kärnkraften är en viktig pusselbit i rysk energidiplomati. Kärnkraftssamarbeten bäddar för långsiktiga relationer med andra länder, i form av kontrakt för reaktorkonstruktion, bränsleförsörjning och anställning av ryska kärntekniker. Rysslands energistrategi fram till 2030 har som uttalat mål att staten har en viktig roll i att främja kärnkraften, både på hemmaplan och utomlands. I dagsläget bygger Rosatom 19 reaktorer runtom i världen.
Spridningen av rysk kärnkraftsteknik är så strategiskt viktig för Moskva att man är beredd att stå för kostnaden av uppförandet av dyra reaktorer genom förmånliga lånevillkor som täcker upp till 80 procent av projektkostnaderna – erbjudanden som kärnkraftbolag i väst omöjligen kan matcha.
I kölvattnet av Ukraina-krisen anas nu tecken på att vissa europeiska länder börjat tappa aptiten på ryska kärnkraftserbjudanden. Dit hör Tjeckien och även i Finland har den allmänna opinionen svängt mot förslaget att bygga ett nytt kärnkraftverk, just på grund av att ryska intressen är så insyltade i det.
Men det är inte bara av politiska skäl Rosatom får svårare att ro iland kärnkraftsavtal. Även frågor som rör allt från kärnsäkerhet till kostnadskalkyler riskerar att sätta käppar i hjulet för bolaget. När Bulgarien förra året beslöt att skrota sina planer på en ryskbyggd reaktor så berodde det delvis på skenande kostnader, enligt Stars and Stripes som menar att sanktioner är det verktyg som har störst effekt mot Rosatom då deras främsta försäljningsargument är deras sockrade finansieringsalternativ.
Hittills har de ryska expansiva kärnkraftsstrategierna inte stött på något större motstånd. Häromveckan bekräftade det finska konsortiet Fennovoima att de kommer att gå vidare med sina planer att samarbeta med Rosatom, som nu sitter på 34 procent av aktieinnehavet.
– Vi ser inte att de nuvarande politiska händelserna i Ukraina och på Krim bör påverka utvecklingen av vårt projekt, säger en talesman för projektet till Stars and Stripes och tillägger:
– Fennovoima är i branschen för att bygga en hållbar elproduktion i Finland. Det är en kommersiell investering och handlar inte om politik.
Finska regeringstjänstemän har också betonat att kärnkraftaffären är en kommersiell transaktion, inte ett regeringsbeslut. Bara om ett beslut fattas om att sanktioner ska införas i hela Europa mot ryska företag kan planerna för den nya reaktorn i Finland ändras.
I Ungern finns inte heller några planer på att regeringen där skulle backa ur det ingångna kärnkraftsavtalet med Ryssland. Moskva hoppas fortfarande få bygga en ny reaktor i Slovakien, även om ekonomin i det projektet är långtifrån säker i avsaknad av slovakiska statliga garantier. I Asien söker Rosatom aktivt nya projekt och kan komma att sluta avtal i Indien, Bangladesh och Vietnam.
Det största bakslaget för Rosatom i år – nedläggningen av projektet att bygga nya reaktorer i Tjeckien – har tillskrivits usel ekonomi hos det statligt ägda tjeckiska kärnkraftsbolaget och handlar inte om att det börjat blåsa kalla-kriget-vindar igen. Tjeckiska ministrar har dock antytt att politiska omständigheter kan ha vägt in i beslutet då det är möjligt att reaktorprojektet kommer återupptas om fler anbudsgivare anmäler sig än bara Westinghouse och Rosatom.
Det finns, enligt Stars and Stripes, en ganska enkel förklaring till varför länderna i Europa reagerar så olika på naturgasberoende jämfört med kärnkraftsberoende. För det första är naturgas ett bränsle, inte en stor energianläggning som ska fungera omkring ett halvsekel. Till det kommer de enorma investeringarna, den omfattande infrastruktur och hela den långsiktiga karaktären hos kärnkraftsanläggningar som sammantaget motverkar nyckfulla beslut, utlösta av dagsaktuella händelser.
