Miljöteknik har länge varit en populär inriktning bland start-up-företag, men intresset för kärnkraft har varit svalt bland dessa på grund av de extremt höga kostnader och komplicerade säkerhetsfrågor det är förknippat med.
Men detta kan förändras. Flera kärnforskare hoppas att man i framtiden kan bygga en ny typ av reaktor, som i vissa fall återanvänder uttjänta kärnbränslestavar från gamla kärnkraftverk. Sådana skulle kunna förändra kärnkraftsindustrin och kommersialiseras till ett lägre pris.
Traditionella bränslestavar består av uran nedsänkta i vatten. Bränslestavarna innehåller cirka 5 procent uran-235, som sprider neutroner. Neutronerna krockar med uranatomer som knackar loss fler neutroner i en kedjereaktion av neutroner som värmer upp det omgivande vattnet. Ångan som därmed bildas används för att driva turbiner och generera el.
Så fungerar de flesta reaktorer. Problemet är att bränslestavarna måste bytas ut när bara en tjugondel av det radioaktiva ämnet förbrukats. Snabbt ansamlas då stora mängder radioaktivt avfall. I en ny typ av reaktor, Waste Annihilating Molten Salt (WAMS) utvecklad av Transatomic Power i USA, skulle dessa bränslestavar kunna återanvändas. Då löses uran och plutonium i bränslestavaran upp i en tank bestående av flytande litium-fluorid-salter. Värme från de radioaktiva ämnena hettar upp salterna, som sprids utanför reaktorhärden för att nå en värmeväxlare, där vatten omvandlas till ånga för att driva en turbin.
Enligt forskarna skulle en katastrof liknande den i Fukushima vara utesluten med en sådan reaktor då salterna skulle kallna och stelna inom loppet av bara några timmar och i dem skulle alla farliga, radioaktiva ämnen vara inneslutna.
Om allt befintligt kärnavfall återanvändes på det sättet skulle det räcka till att försörja hela jordens elbehov i 72 år, hävdar Leslie Dewan, forskningschef på Transatomic Power.
Konkurrerande reaktorkoncept har också siktet inställt på återanvändning av bränslestavar. Ett exempel är företaget Terrapowers vågreaktor, sponsrat av Bill Gates.
Men resan från ritbord till verklighet är både lång och kostsam. Transatomic Power försöker just nu locka till sig investerare villiga att satsa ett ”antal miljoner dollar” på materialtester som bara de väntas pågå flera år. Därefter är det dags att bygga en liten demoanläggning och en fullskalig anläggning skulle inte vara klar förrän om 15-20 år.
Men tidplanen skulle kunna snabbas på. Nya företag skulle kunna bidra med innovationer i en sann start-up-anda, menar Jacob DeWitte, vd på UPower Technologies, ett annat företag med små reaktorer på menyn. Hans företag hoppas kunna kommersialisera ett första så kallat nanonukleärt batteri inom fem år, ett batteri som skulle generera 1 megawatt el.
