Subventioner omintetgör marknadsmässiga investeringar på elmarknaden. Detta säger finländska nätbolagets Fingrids verkställande direktör Jukka Ruusunen.
Han anser att elsystemets förändringar kräver ny energipolitik och en starkare marknad. Det nordiska elsystemet står inför betydande förändringar. Kondenskraftskapaciteten som används för reglering i Finland har minskat dramatiskt och i Sverige har man fattat beslut om att stänga kärnkraftverk i förtid.
– Det finns i dagsläget inga förutsättningar, säger Ruusunen, för marknadsmässiga investeringar på elmarknaden.
Risken är, säger han, att man med tiden kommer att bli tvungen att stödja all elproduktion, vilket skulle stå samhället mycket dyrt.
Fingrid hänvisar i ett pressmeddelande till den pågående övergången till koldioxidsnål elproduktion, som ”innebär en enorm omvälvning”.
Fingrid Oyj är Finlands stamnätsbolag som ansvarar för elöverföringen i stamnätet. Bolaget överför kontinuerligt elektricitet från producenterna till distributionsnäts- och industriföretag. Fingrid sköter också elöverföringens utlandsförbindelser och upprätthåller lämpliga överföringsförbindelser mellan olika länder.
En energipolitik som enbart bygger på nationella perspektiv kan enligt Fingrid inte lösa framtidens problem. Elmarknadens funktion håller på att försämras, vilket utgör ett hot mot elleveranssäkerheten.
Som stamnätsbolag ser Fingrid med oro på utvecklingen och föreslår konkreta åtgärder för en hälsosammare elmarknad så att övergången till ett koldioxidsnålt elsystem kan ske på ett sätt som är kostnadseffektivt för hela samhället.
Omfattande subventionssystem baserade på nationella utgångspunkter har på kort tid ökat produktionen av förnybar el avsevärt på den nordiska elmarknaden. Det har resulterat i ett energiöverskott på elmarknaden som fått marknadspriserna att rasa till en artificiellt låg nivå och lett till nedläggning av marknadsmässig elproduktion.
– Marknadsmekanismen reglerar elhandeln mycket effektivt. I vinter förblev priserna låga trots sträng kyla först i Finland och senare i Norge och Sverige. Vi är oroade över att denna mekanism kan försvinna om man förstör marknaden, säger Jukka Ruusunen.
Han befarar att det nordiska elsystemet är i snabb takt på väg mot en situation där länderna i genomsnitt har tillräckligt om inte för mycket el, men där medborgarna och industrin inte alltid får el när de behöver den. Leveranssäkerheten är hotad anser Ruusunen.
På lång sikt kan lagring av el med olika metoder vara en lösning, men lagringstekniken kommer inte att vara till någon hjälp under detta årtionde.
Förutom energipolitiska lösningar måste elmarknaden utvecklas för att skapa flexibilitet i systemet på marknadsmässiga villkor betonar Fingrid i pressmeddelandet. Det innebär att all prisreglering bör avskaffas på elmarknaden, vilket skulle stärka prissignalerna som styr produktionen och förbrukningen av el. Följden blir större variationer i elpriserna, men i synnerhet på lång sikt skulle hela samhället, enligt Fingrid, dra nytta av den ökade kostnadseffektiviteten.
