I Helsingfors pågår just nu borrningen av en 3,5 kilometer djup geotermisk brunn – ett projekt som saknar direkt motsvarighet internationellt. Arbetet sker på Laakso ridplan i samband med byggandet av det nya sjukhuskomplexet Laakso gemensamma sjukhus.
Enligt Helsingfors stad har just denna typ av extremt djupt geotermiskt borrhål inte tidigare genomförts någon annanstans.
– Just ett sådant här borrhål har aldrig gjorts någonstans, säger Erno Sjögren, VVS-projektchef vid Helsingfors stad.
Målet är att på sikt använda geotermisk värme för uppvärmning av sjukhusområdet, men först efter att borrningen nått tillräckligt djup.
Vattenhammarteknik används i granit
Borrningen sker med så kallad vattenhammarborrning, en metod som utvecklats av det sydkoreanska bolaget Hanjin D&B. Tekniken valdes eftersom den anses lämpad för hård granit och innebär ett mindre mekaniskt ingrepp i berget.
Bild: Själva borrningen sker mer genom nötning än genom slag. Med hjälp av vattentryck pressas borrens spets mot berget, samtidigt som borren både slår och slipar sönder bergmaterialet.
Borrutrustningen drivs av mindre dieselmotorer. Den geotermiska värmen börjar samlas in först efter cirka 1 000 meters djup, men borrhålet ska fortsätta ner till 3,5 kilometer för att nå tillräckligt höga temperaturer.
Projektet genomförs i samarbete med bland annat VTT.
Begränsad kostnad i stort byggprojekt
Den sammanlagda kostnaden för borrningen uppgår till cirka 14,5 miljoner euro. Det är dock en mycket liten del av den totala budgeten för sjukhusbygget, som överstiger en miljard euro.
– Det är egentligen en droppe i havet i den här helheten, säger Sjögren.
Han pekar också på att finansieringsvillkoren påverkas av projektets energilösningar.
– När vi dessutom får finansiering via Europeiska centralbanken, där räntan blir lägre ju fler gröna lösningar som används, så kostar det här i praktiken oss ingenting.
Det ekonomiska resonemanget bygger på att energieffektivitet och alternativa värmekällor kan sänka kapitalkostnaderna för stora offentliga byggprojekt.
Del av större energiexperiment
Djupgeotermisk energi ses i Finland som ett möjligt komplement till fjärrvärme, särskilt i tätbebyggda områden där markutrymmet är begränsat. Samtidigt är tekniken förenad med osäkerheter, både vad gäller kostnader, driftsäkerhet och faktisk värmeutvinning på mycket stora djup.
I Laakso-projektet är borrningen fortfarande i ett tidigt skede. Först när borrhålet är färdigställt och utrustat kan det avgöras hur effektiv värmeutvinningen blir i praktiken.
Projektet följs därför noggrant, både av myndigheter och av aktörer inom energisektorn, eftersom resultatet kan få betydelse för framtida geotermiska satsningar i Norden.
Källa:
Finsk dagspress, ursprunglig artikel baserad på intervjuer med Helsingfors stad och projektansvariga.
Fakta:
– Borrhålets planerade djup är 3,5 kilometer.
– Den geotermiska värmen samlas in först efter cirka 1 000 meter.
– Borrkostnaden uppgår till cirka 14,5 miljoner euro.
