Höga elpriser slår mot jobb och investeringar i söder

Ett av de företagen som drabbades av höga elpriser är pappersbruket Hylte Paper i Halland, som i våras tvingades varsla sextio personer. Hylte paper producerar årligen cirka 240 000 ton pappersmassa. Foto: Hylte Bruk
Ett av de företagen som drabbades av höga elpriser är pappersbruket Hylte Paper i Halland, som i våras tvingades varsla sextio personer. Hylte paper producerar årligen cirka 240 000 ton pappersmassa. Foto: Hylte Bruk

Skillnaderna i elpriser mellan södra och norra Sverige slår mot industrin, leder till färre arbetstillfällen och gör att investeringar flyttar norrut. Det varnar Sydsvenska Handelskammaren för.

Ett av de drabbade företagen är pappersbruket Hylte Paper i Halland, som i våras tvingades varsla sextio personer.

– Elpriset slår hårt mot hela industrin, säger vd Roger Bergström till Affärsvärlden.

Enligt Bergström hade neddragningen inte skett om bruket legat längre norrut. Han uppskattar att elkostnaden då hade varit omkring 200 miljoner kronor lägre per år.

Forskning visar tydliga effekter

Studier från både Europa och Sverige visar att högre elpriser minskar sysselsättningen, särskilt i södra landet. En rapport från Eurochambres pekar på att en tio­procentig prisökning leder till att sysselsättningen minskar med mellan en och en och en halv procent.

Johan Eklund, vd för Sydsvenska Handelskammaren och professor i nationalekonomi, har lett forskningen. Han konstaterar att högre elpriser i elområde 3 och 4 kan leda till fler jobb i norr när produktion och anställningar flyttas.

– Det är väldigt skadligt och innebär samhällsekonomiska förluster, säger han.

Elpriserna har stigit kraftigt sedan 2020. Det genomsnittliga priset har fördubblats till nästan trettionio öre per kilowattimme år 2024. I elområde 4 var ökningen hela etthundraelva procent.

Industrin i söder tappar konkurrenskraft

Bakom prisskillnaderna ligger bland annat nedläggningen av Ringhals 1 och 2 åren 2019–2020, vilket minskade kapaciteten med närmare två tusen megawatt och elproduktionen med cirka elva terawattimmar per år i elområde 3. Ökad vind- och solkraft har delvis ersatt bortfallet, men den väderberoende produktionen bidrar till mer varierande priser.

– Vi ser att det är ganska bråttom. Det finns mycket industri i SE3 och SE4, och det är också där flest svenskar bor, säger Roger Bergström.

Micael Györei, chef för investeringsfrämjande på Invest in Skåne, menar att höga elpriser inte avskräcker utländska företag i första hand, men att skillnaderna inom landet kan påverka svenska företags etableringsbeslut.

Elprisgapet mellan norr och söder växer

– Svenska företag som vill expandera funderar nog på att etablera sig i ett annat elhandelsområde för att få ner elkostnader, säger han.

Han påpekar dock att företag i norr ofta har högre logistikkostnader, vilket delvis jämnar ut konkurrensvillkoren.

Fakta: Sveriges elområden och prisskillnader

  • Elområden: Sverige är uppdelat i fyra elprisområden – SE1 (Luleå), SE2 (Sundsvall), SE3 (Stockholm) och SE4 (Malmö).
  • Orsak till indelningen: Infördes 2011 för att hantera flaskhalsar i överföringsnätet.
  • Prisskillnader: Norra Sverige har oftast lägre elpris tack vare större elproduktion än förbrukning. Södra Sverige har högre pris på grund av mindre lokal produktion och högre efterfrågan.
  • Kapacitetsbrist: Nedlagda kärnkraftsreaktorer och begränsad överföringskapacitet från norr gör att skillnaderna har ökat.
  • Effekter: Industrin i söder får högre produktionskostnader, vilket kan påverka sysselsättning och investeringar.
  • Källor: Affärsvärlden, Eurochambres, Sydsvenska Handelskammaren