Text: Alarik Haglund
Gustav Melin är vd för intresseorganisation Svebio, som genom samverkan mellan olika förnybara energislag vill uppnå ett 100 procent förnybart energisystem. Framförallt ser Svebio en mycket stor potential för att öka produktionen av biobränslen för användning i alla sektorer av samhället och de verkar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt.
Gustav Melin är utbildad agronom och har arbetat med bioenergi och biobränsle sedan sin examen från Sveriges lantbruksuniversitetet 1988. Posten som vd för Svebio har han haft i drygt 12 år, efter att först ha suttit i styrelsen mellan 1995 och 2008.
- Jag har alltid varit intresserad av odlingsfrågor och har fortsatt att se potentialen i vad bioenergi kan göra när det gäller klimatfrågor och förnybar energiförsörjning, säger Gustav Melin.
Förändringar inom industrin
Eftersom bioenergi omfattar både värmeproduktion, elproduktion och drivmedel för transporter ser läget för bioenergibranschen enligt Gustav Melin olika ut på de olika marknaderna.
På värmemarknaden påpekar han att biobränsle gjorde sitt intåg väldigt tidigt och att det inte är en marknad som växer speciellt mycket idag.
- Även om det händer mycket inom värmepumpar och fjärrvärme som gör att det sker en viss förändring är värmemarknaden ganska stabil och påverkas mest av om det är en kall eller varm vinter, säger Gustav Melin och tillägger att vi under många år haft ganska varma vintrar.
Däremot talar han om att det när det gäller ångproduktion och energiproduktion inom industrin skett stora förändringar.
- Vi har haft höjningar av koldioxidskatten på fossil olja för industrier som ligger utanför handeln med utsläppsrätter, som livsmedelsindustrin, mejerier, bryggerier och godisproducenter. De fick vid den sista höjningen den 1 januari 2018 samma koldioxidskattenivå som hushållen, förklarar Gustav Melin.
Han menar därför att det inom denna sektor skett en stor omvandling från eldning med fossil olja eller naturgas till eldning med framförallt pellets, men även med bioolja och andra biobränslen.
- Tvätterierna har gått över allihop från olja till pellets och på växthussidan, där man tidigare haft en del olja kvar, använder man idag flis och pellets, säger Gustav Melin.
Han understryker också att vi i Sverige är duktiga på att ta fram industriella tillämpningar med hög tillgänglighet.
- Det fanns utrustning som klarade eldning med biobränsle inom industrin redan för 15 eller 20 år sedan, men då kunde man inte köra till i princip 100 procent som man kan idag, säger Gustav Melin.
Överskottsproduktion på elmarknaden
När det gäller elmarknaden kommenterar Gustav Melin att det i energiöverenskommelsen beslutades om en satsning på att utöka den årliga förnybara energiproduktionen med 18 terawattimmar, huvudsakligen i form av vindkraft. Han påpekar emellertid att vi Sverige idag har en efterfrågan på omkring 140 terawattimmar per år samtidigt som produktionen är cirka 165 terawattimmar per år och fortsätter att öka.
- Snittpriset för el var endast 15 öre per kilowattimme i elområde 1 och 2 under förra året. Det betyder att priset var ännu lägre när det blåste, förmodligen någonstans runt sju öre per kilowattimme. Jag tycker att många har missuppfattat läget när man säger att vind och sol är billigt. Visst har de blivit billigare, men bara för att priserna är låga så betyder det inte att produktionskostnaderna sjunkit, säger Gustav Melin.
Han tror därför att man överinvesterat i vindkraft i Sverige.
- Jag har svårt att se att elpriset när det blåser i genomsnitt kan ligga över 15 öre de närmaste 10 åren. Jag tror att det betyder att de som investerat i vindkraft gjort en sämre affär. Om det byggs havsbaserad vindkraft så kommer affären att bli ännu sämre, kommenterar Gustav Melin.
Överskottsproduktionen innebär enligt Gustav Melin att det går sämre för all elproduktion, vilket gör det svårt att investera för att klara även de timmar när det inte blåser.
- Det finns potential för biokraftproduktion, som kan leverera planerbart när som helst, men om den ska gå ett mindre antal timmar blir investeringen väldigt dyr per timme, säger Gustav Melin.
Tror på biodrivmedel
Gustav Melin berättar att Svebio tror väldigt mycket på transportmarknaden och biodrivmedel, men att de tycker att det som det ser ut idag går för långsamt. Även om man 2018 införde reduktionsplikten, som ska främja användningen av biodrivmedel genom att alla drivmedelsleverantör varje år måste reducera växthusgasutsläppen från bensin och diesel med en viss kvot, menar han att det inte skett någon större ökning av volymen biodrivmedel sedan dess.
- Man ökade bara med en procent i reduktion under de första åren och det klarar man med samma eller mindre volym. Det är nämligen inte volymen biodrivmedel som räknas utan den reduktion som biodrivmedlen åstadkommer när man beräknar livscykelanalysen och eftersom bolagen hittar biodrivmedel som har en bättre beräkning så krävs det mindre volym för att uppfylla samma kvot. Då minskar volymen biodrivmedel trots att kvoten ökar, på grund av att den ökar så svagt, förklarar Gustav Melin.
Han tillägger emellertid att procentsatsen den första augusti i år hoppar från 21 procent, som den varit under hela 2020, till 26 procent, vilket kommer att ge en ökning av volymen biodrivmedel.
Utrymme att växa
Eftersom politikerna fokuserar på elektrifiering anser Gustav Melin att de inte ger biodrivmedelsbranschen några bra förutsättningar. Till exempel tar han upp bonus malus-systemet, som bland annat innebär en förhöjd fordonsskatt under de tre första åren för bilar med höga utsläpp.
- Trots att jag har en bil som jag bara kör på den fossilfria dieseln HVO100 måste jag betala malus, eftersom jag köpt en ny dieselbil, kommenterar Gustav Melin.
Han menar att den här politiken orsakar onödigt höga utsläpp och gör det onödigt dyrt att åstadkomma klimatåtgärder.
- Det skulle kunna vara mycket billigare att lösa klimatfrågan än vad som kan åstadkommas med den nuvarande politiken, säger Gustav Melin.
I sin färdplan för bioenergi visar Svebio att det finns utrymme för användningen av bioenergi i Sverige att fortsätta att öka i samma takt som den gjort under de senaste 30 åren, det vill säga med 3,3 terawattimmar om året, i ytterligare 25 år.
- Då landar vi på omkring 250 terawattimmar bioenergi per år, vilket vi tycker är rimligt. Vi skulle kunna klara detta med svensk bioenergi och samtidigt klara hållbarhetsmålen när det gäller till exempel biologisk mångfald, säger Gustav Melin.
Han tillägger emellertid att han inte tror att man kommer att använda enbart svensk råvara eftersom det finns så mycket annan råvara från andra länder som har en lägre råvarukostnad.
Kraftig teknikutveckling
På det hela taget ser Svebio väldigt positivt på bioenergibranschens framtid och Gustav Melin kommenterar bland annat att det sker en kraftig teknikutveckling, till exempel när det gäller produktion av flygbränsle, biodiesel, biobensin och olika alkoholer.
- Vi kan ta fram väldigt stora volymer biodrivmedel både i form av biobensin och alkoholer till ottomotorn och biodiesel till dieselmotorn, framhäver Gustav Melin.
Han menar också att det går att klara kraven på luftkvalitet i städerna med biodrivmedel och de nya motorer som finns.
- Hälsoproblemen blir ganska snabbt större för partiklar från däck än partiklar från förbränningen. Detta är likvärdigt för elbilar och bilar med förbränningsmotorer. Kanske ger elbilarna till och med mer däckutsläpp eftersom de är tyngre, kommenterar Gustav Melin.
Med andra ord anser Gustav Melin att det inte är självklart att förbränningsmotorn är så mycket sämre än elmotorn ur miljö- och hälsosynpunkt, under förutsättning att det är en modern och bra motor och att man använder ett drivmedel som förbränns ordentligt.
- Biogas, metan och etanol är lättast att förbränna ordentligt medan dieselvarianterna är lite svårare, men biodieseln är bättre än den fossila dieseln eftersom den är mer homogen, förklarar Gustav Melin.
Han menar därför att man bör ta tillvara på potentialen hos biodrivmedel.
- Det gäller inte bara från skog och avfall utan även från åkergrödor, eftersom det finns så mycket åkerareal i Europa och i världen som inte används, påpekar Gustav Melin.
Kan gå fortare än elektrifiering
EU har emellertid enligt Gustav Melin inte varit bra för biodrivmedelsutvecklingen.
- Prognoserna inom EU är att man bara vill satsa på vätgas och elektrifiering och man fortsätter att stoppa biobränsle- och biodrivmedelsutvecklingen. Det är så klart inte bra för vår bransch, men också illa för klimatet eftersom potentialen för lösningar är så stor på bioenergi-sidan och det kan gå mycket fortare än elektrifieringen, framhäver Gustav Melin.
Han menar att det i synnerhet gäller om man ser det ur ett globalt perspektiv, eftersom det finns väldigt mycket bilar i världen och det i många länder inte finns infrastruktur för laddning och inte heller en fossilfri elproduktion.
- Det är klart att vi ska ha mer el inom transportsektorn, men eftersom det är bråttom är det dumt att inte använda sig av biodrivmedel, säger Gustav Melin.
Arbetar med generella styrmedel
Gustav Melin berättar att Svebio har cirka 250 medlemsföretag inom både värme-, el, och transportbranschen.
- Som intresseorganisation för bioenergi har vi många olika kategorier av företag. De representerar ett tvärsnitt av samhället och flera olika sektorer. Vi har därför en bred förankring och vi har valt att arbeta huvudsakligen med generella styrmedel, som egentligen inte bara gynnar oss utan gynnar alla bra lösningar och även energieffektivisering och andra förnybara energislag, beskriver Gustav Melin.
Det de förespråkar mest är enligt Gustav Melin koldioxidskatt, eftersom det om den blir tillräckligt hög blir intressant att spara energi och att gå över till förnybara lösningar. De förespråkar också bland annat avgifter för partikelutsläpp och svavelavgifter samt en fri handel och fri marknad.
- Vi försöker också att arbeta på vetenskaplig grund och tycker att vi har god grund för vår uppfattning att biomassavolymerna räcker väldigt mycket längre än de festa tror. Alla pratar om att vi har begränsade mängder. Men i förhållande till energibehoven är det inte sant, under förutsättning att man är någorlunda energieffektiv, säger Gustav Melin.