Fyra miljoner hushåll blev utan ström, många i flera dagar. Sju miljoner invånare, en fjärdedel av Texas befolkning, fick problem med vattenförsörjningen och uppmanades koka sitt vatten.
Chefen för Texas motsvarighet till Svenska Kraftnät, ERCOT, berättade att man bara var minuter eller sekunder från ett totalt sammanbrott av elsystemet i USA:s näst största delstat, något som skulle ha kunnat ge skador som det skulle tagit veckor och månader att reparera.
Elpriset steg från 22 dollar/MWh till 9000 dollar/MWh inom några timmar, motsvarande 75 kr för en kilowattimme. ERCOT tvingades till rullande bortkoppling av hela områden för att rädda systemet. Folk frös i sina hem. Vattenledningar brast i hundratusentals hus.
- Vad kan man lära sig av sammanbrottet?
- Finns det några generella lärdomar som också vi i Sverige kan dra av det som hänt,
förutom att stora system är sårbara?
En liknande omfattande systemkollaps inträffade i Kalifornien förra sommaren. Då handlade det inte om kyla utan om extrem värme som drev upp elförbrukningen för kylning och luftkonditionering.
I det extremt politiserade debattklimatet i USA har händelserna lett till ”blame game” både från höger och vänster. I somras kritiserade republikanerna den demokratiska ledningen i Kalifornien. Nu skyller demokraterna på den republikanske guvernören i Texas. Konservativa Fox News gick direkt ut och skyllde på de förnybara energikällorna. Man visade bilder på nedisade vindkraftverk (som visade sig vara fotade i Sverige) och varnade sina tittare för att detta skulle bli följden om demokraterna genomför sin gröna giv och ersätter pålitlig fossil energiproduktion med osäker vindkraft. Liberala TV-kanaler som CNN pekade på att de flesta kraftverk som lagt av i kölden var naturgaskraftverk.
Naturgasanläggningarna var inte byggda för kylan och en stor del av tillförseln av naturgas slutade också fungera när pumpar och annan utrustning frös. Men visst stod en del av vindkraften också still.
En mycket stor del av elproduktionen föll bort samtidigt som elförbrukningen snabbt ökade när folk försökte värma sig.
Kallvädret var extremt, med rekordlåga temperaturer och stora snömängder ända ner i södra Texas. Kan man förvänta sig att infrastrukturen ska klara så extrema förhållanden?
Ja, man måste ha den beredskapen. Oklahoma, delstaten norr om Texas, drabbades av samma oväder och kyla, men klarade påfrestningen bra. Detsamma gäller många andra delstater. Varför inte Texas?
En förklaring är halsstarrig lokalpatriotism. Texas har vägrat binda samman sitt stamnät för el med resten av USA för att inte behöva anpassa sig till federala regleringar. Man kunde alltså inte köpa el från grannarna när man fick elbrist.
- Slutsats 1: Det är bra med starka utlandsförbindelser för att balansera brist och överskott. Samarbete med grannar är alltid bra.
En annan förklaring är motstånd mot skatter och avgifter. Alla är nu överens om att Texas har eftersatt investeringar i sina nät och sin kraftproduktion under lång tid. Man har inte lagt pengar på att köldsäkra systemen, vilket Oklahoma gjort. Bakom försyndelserna finns ideologiskt motstånd mot skatter och gemensamma samhällslösningar.
- Slutsats 2: Energisystem måste underhållas. Det straffar sig att snåla på investeringar i säkerhet och försörjningstrygghet.
Bristen på beredskap gäller inte bara för de centrala aktörerna, kraftbolagen, de systemansvariga och politikerna på delstatsnivå. Den gäller också allmänheten, som har hus där vattenledningarna lätt fryser sönder och utan alternativa uppvärmningsmöjligheter, bilar med dåliga däck, ingen reservproviant att ta till, osv.
För den framtida utvecklingen kan också förespråkarna för den gröna given dra vissa slutsatser. Nu skyller man på att de fossila elsystemen, som svarar för mer än två tredjedelar av den installerade kapaciteten, inte fungerade. Men den egna vindkraften, som står för 22,5 procent av den installerade effekten, och solcellerna, som svarar för 5,4 procent, hade inte mycket att erbjuda i vintervädret.
Om man ska bli trovärdig inom ramen för den gröna given måste man visa hur den variabla förnybara elproduktionen ska balanseras och hur man ska kunna klara toppbelastningar av den typ som inträffat nu i veckan. Då räcker det inte att hänvisa till ”användarflexibilitet” och batterier som ännu inte finns på marknaden. En familj där barnen fryser och som försöker smälta snö för att få vatten bryr sig inte om uppmaningar om att vara flexibla. Om alla hade haft urladdade elbilar hade man haft svårt att ta sig till närmaste livsmedelsbutik.
Planerbar förnybar elproduktion är så gott som obefintlig i Texas. Vattenkraften står för 0,5 procent av den installerade effekten och biokraft för 0,3 procent.
- Slutsats 3: Vid utformningen av ett fossilfritt elsystem måste man klara ut hur man ska ordna eltillförseln vid extrema vädersituationer och klara topplast och balansering. Det måste klaras ut innan man börjar släcka ner befintliga bränsleeldade kraftverk, hur angeläget det än är att reducera de fossila koldioxidutsläppen.
Folk kan inte lämnas frysande i sina hem.
För Texas och USA:s del handlade denna kris främst om elförsörjningen. Men energisystemet omfattar mycket mer. Uppvärmningen sker till största delen med naturgas. Biltrafiken sker nästan helt med bensin och en liten del diesel. Biodrivmedlen liksom andra bioenergilösningar motarbetas av många. Fjärrvärme är nästan ett okänt fenomen.
USA står inför mycket stora utmaningar om man ska klara klimatomställningen. Energikollapsen i Texas gör inte uppgiften lättare.
Många amerikaner är idag glada att de hade en bensindriven bil att sätta sig i och slå på värmen och många har fått en tankeställare när det gäller vindkraftens förmåga att klara elförsörjningen i trängda lägen och extrema vädersituationer. Kallvädret bidrar säkert också till att underblåsa föreställningar inom stora befolkningsgrupper om att global uppvärmning är ett påhitt. Förespråkarna för den gröna given har inte fått det lättare att genomföra sin politik.
Källa: Svebio