Sverige går mot högre elpriser än vad hushåll och industri historiskt varit vana vid. Samtidigt bedöms landet även framöver ha bättre förutsättningar än stora delar av Europa när det gäller tillgång till konkurrenskraftig fossilfri el. Det framgår av en ny rapport från Energiforsk om hur elsystemet kan utvecklas fram till 2045.
– Analyserna visar att industrins historiska konkurrensfördel av låga elpriser kommer minska. Den största risken är inte val av kraftslag utan att utbyggnaden av elproduktion, elnät och elanvändning sker i otakt. Samtidigt har Sverige bättre förutsättningar för konkurrenskraftig fossilfri elproduktion och elektrifiering av industrin än i princip alla andra europeiska länder. Om vi vill dra nytta av det behöver politiken korta ledtiderna i elsystemets utbyggnad, ta större ansvar för riskdelning och skapa starkare incitament för mer elproduktion i takt med industrins elektrifiering, säger Martin Vallstrand, vd på Energiforsk.
Sex grupper av forskare och analytiker har tillsammans med Energiforsk analyserat hur Sveriges elsystem kan utvecklas till 2045 för att klara industrins och samhällets klimatomställning. Hur snabbt elektrifieringen går bedöms som mycket osäker. Därför analyserar rapporten olika scenarier för hur snabbt elefterfrågan ökar, från dagens cirka 130 TWh till 200, 235 respektive 325 TWh.
Alla scenarier visar att det behövs betydande investeringar i landbaserad vindkraft om utbyggnaden ska ske till lägsta samhällsekonomiska kostnad, oavsett om ny kärnkraft byggs eller inte. Orsaken är att landbaserad är den mest kostnadseffektiva tekniken att bygga ut i stor skala, tack vare goda vindlägen, stora tillgängliga landytor och relativt låga investeringskostnader. En utmaning är därför hur en sådan utbyggnad kan förenas med lokal acceptans och effektiva tillståndsprocesser.
I snitt hamnar elpriserna runt 50–70 öre per kWh beroende på hur stor elefterfrågan blir, vilket kan jämföras med att snittpriset för Sverige som helhet legat mellan 20 och 60 öre de senaste tio åren, med undantag för 2022 då det var över 100 öre per kWh. Prisgapet mot övriga Europa minskar, men Sverige fortsätter ha konkurrenskraftiga elpriser och tillräcklig tillgång till fossilfri el. Elpriserna fortsätter att variera, oavsett teknikmix, och det kan bli väldigt stora skillnader olika väderår.
– När flera faktorer sammanfaller, till exempel år med lite vind och lite nederbörd, kan priserna vissa perioder bli mycket höga. Sådana perioder räcker det inte att producenter och elanvändare är flexibla kortare tider, det kommer även krävas möjlighet till import av el, reserver av bland annat biobränsle till kraftvärme och planerbar elproduktion, säger Håkan Östberg, programansvarig för energisystem på Energiforsk.
6 GW ny kärnkraft gör elsystemet något dyrare som helhet, men eftersom delar av kostnaderna täcks av subventioner syns det inte fullt ut på elpriset. Med ny kärnkraft blir elpriset något lägre och mindre varierande än utan, men prisvariationerna blir ändå betydande. Vid extrema väderår kan Sverige få energibrist längre perioder med tidvis mycket höga elpriser. Med ny kärnkraft blir elsystemet mindre känsligt för sådana väderår.
– Analysen visar att valet mellan olika elsystem innebär olika typer av risker och osäkerheter, de behöver vägas mot varandra. Men oavsett system kommer det bli viktigt för bland annat industrier som har svårt att hantera osäkerheter att jobba mer med att säkra sitt elpris på längre sikt. Det är också tydligt att det inte finns en teknik som ensamt löser omställningen, säger Martin Vallstrand
Omställning av industrin behövs både för fortsatt konkurrenskraft, importberoende och för att Sverige ska klara EU:s klimatmål. I dag saknas ofta en extra betalningsvilja för fossilfria produkter, vilket gör att många industrier avvaktar med investeringsbeslut om elektrifiering. Sådana beslut om investeringar påverkas i stor utsträckning av företagens förväntningar om framtida klimatpolitik, koldioxidpriser och andra styrmedel, enligt rapporten.
– EU och Sverige är kraftigt beroende av importerade fossila bränslen, det är dåligt både för klimatet, vår konkurrenskraft och för vårt oberoende. Vägen bort från beroendet är en snabb elektrifiering till låg kostnad för hela elsystemet. Vill vi ha ett robust, hållbart och konkurrenskraftigt energisystem behövs fortsatt höga klimatambitioner och incitament för de olika industriernas omställning, säger Martin Vallstrand.
9 resultat från rapporten
1. Elpriserna kommer öka – Sveriges historiska prisfördel minskar
Sverige har historiskt haft låga elpriser särskilt i de norra elområdena. En stor del av efterfrågeökningen av el väntas ske i norra Sverige samtidigt som stamnätet förstärks. Det gör att prisskillnaderna mellan svenska elområden minskar och att prisnivåerna i de norra elområdena närmar sig övriga Sverige. Sveriges relativa prisfördel jämfört med övriga Europa minskar men kvarstår, tack vare god tillgång till vattenkraft, vindkraft och befintlig kärnkraft. Viktiga frågor för energipolitiken blir därför att fokusera på att skapa goda förutsättningar för investeringar, konkurrenskraft, väl fungerande marknader, fortsatt internationell handel med el, flexibilitet och leveranssäkerhet, snarare än på förväntningar om bestående låga elpriser.
2. Elpriserna kommer variera ännu mer – oavsett teknikmix
Priserna kommer variera mer än Sverige upplevt historiskt i takt med att väderberoende elproduktion utgör en allt större andel i hela norra Europa. Det gäller oavsett vilken mix av elproduktion Sverige får, men prisvariationerna blir något mindre med ny kärnkraft än utan. Variationerna mellan olika väderår kan bli mycket stora och långvariga, där hur mycket det blåser, regnar eller snöar får stor påverkan på priset. Viktiga frågor för energipolitiken blir därför hur prissignaler kan bidra till att skapa förutsättningar för flexibilitet, energilagring och efterfrågeanpassning för att hantera längre och kraftigare variationer av elpriset.
3. Sverige kan få energibrist vid extrema väderår
De flesta år väntas Sverige ha god tillgång till el, då bidrar internationell handel till stärkt försörjningstrygghet. Under ovanliga men mycket ansträngande väderförhållanden, med lite nederbörd och långvarigt lite vind i stora delar av Nordeuropa, kan dock energibrist uppstå. Sådana år ökar betydelsen av planerbar produktion, bränsleförsörjning och möjligheten att anpassa elanvändningen under längre perioder. Utmaningen handlar mindre om installerad effekt och mer om energiberedskap, uthållighet och förmågan att hantera sällsynta men långvariga påfrestningar på energisystemet. Viktiga frågor för energipolitiken blir att värdera vilken nivå av robusthet och beredskap som behövs för att hantera extrema men realistiska situationer. Det behövs också avvägningar mellan nationell beredskap, planerbara resurser, energilager, flexibilitet och den försörjningstrygghet som gränsöverskridande överföringskapacitet bidrar med.
4. Mer landbaserad vindkraft är grunden i alla rimliga scenarier – oavsett om ny kärnkraft byggs
Resultaten från samtliga modeller och scenarier visar på kraftiga investeringar i landbaserad vindkraft, oavsett om ny kärnkraft byggs eller inte. Det är en konsekvens av Sveriges goda förutsättningar med stora landytor med goda vindlägen. Utmaningen handlar främst om tillståndsprocesser, lokal acceptans, nätanslutningar och förmågan att genomföra investeringarna i tillräcklig takt. Politiken bör därför underlätta för utbyggnad av landbaserad vindkraft, eftersom det är en förutsättning för en snabb elektrifiering. Samtidigt behöver acceptans- och tillståndsfrågor hanteras på ett sätt som stärker investeringstakten.
5. Ny kärnkraft eller inte handlar främst om olika riskprofiler – inte om kostnad
Valet mellan ett elsystem med eller utan ny kärnkraft är i första hand ett val mellan olika riskprofiler, inte mellan två system med större kostnadsskillnader. Ett elsystem med 6 GW ny kärnkraft ger lägre elpriser än ett system utan ny kärnkraft. Samtidigt innebär kärnkraftsinvesteringen en merkostnad som, utslagen på den totala elanvändningen, motsvarar cirka 3–5 öre per kWh. Hur denna merkostnad fördelas mellan elkunder, investerare och staten beror på den valda finansieringsmodellen. Resultaten är samtidigt känsliga för antaganden om investeringskostnader och finansiering. Ett system utan ny kärnkraft innebär i stället ett större behov av mer väderberoende produktion, lagring, flexibilitet och annan planerbar kapacitet. Det blir också mer känsligt för långvariga perioder med låg vind- och vattenkraftsproduktion. Viktiga frågor för energipolitiken blir därför att hantera finansiering och riskdelning, om ny kärnkraft subventioneras in. Utan ny kärnkraft ökar betydelsen av långsiktiga villkor för investeringar i väderberoende produktion, flexibilitet, lagring och annat som stärker systemets robusthet.
6. Långa ledtider äventyrar tempot i hela omställningen
Ny elinfrastruktur har långa ledtider och Sverige har redan en investeringsskuld som försvårar elektrifieringen. Eftersom ledtiderna är långa är förseningar svåra att kompensera för i efterhand. Utmaningen handlar om tillståndsprocesser, investeringsvilja, stabila marknadsförutsättningar och samordning mellan elproduktion, elnät och ny elanvändning. Dagens beslut om projektinitiering har stor betydelse för tillgången på kapacitet till 2045.
Viktiga frågor för energipolitiken blir därför att skapa stabila förutsättningar för investeringar liksom effektivare och mer förutsägbara tillståndsprocesser samt samordning mellan elproduktion, elnät och elanvändning.
7. Elhandel över gränserna ger exportinkomster, ökad försörjningstrygghet och högre elpriser
Ökad överföringskapacitet inom Sverige och till andra länder ger ökad effektivitet, ökad lönsamhet för svenska elproducenter och stärkt försörjningstrygghet tack vare möjlighet till import av el. Samtidigt innebär det att prisskillnaderna minskar, både inom Sverige och jämfört med Europa. Det blir särskilt tydligt i Sveriges norra elområden, som får se högre elpriser. Den ökade handeln ger mer export, i vissa scenarier exporteras en stor del av elen från ny kärnkraft, som därmed sänker utsläppen i övriga Europa. Viktiga frågor för politiken blir därför att fördela kostnader, nyttor och risker från investeringar från ny elproduktion och överföringskapacitet – mellan elanvändare och elproducenter, mellan olika delar av Sverige och mellan länder.
8. Flexibilitet och prisvariationer bidrar till ett robust och billigare elsystem
Flexibilitet i form av att anpassa eller flytta elanvändning i tid förväntas bli både vanligare och kostnadseffektivt, för kortare tidsskalor. För längre perioder med låg vind- och vattenkraftsproduktion krävs fler lösningar, till exempel energilager, planerbar produktion eller mer uthålliga former av efterfrågeanpassning. Att låta priserna variera är en viktig del av ett väl fungerande elsystem eftersom det skapar incitament för investeringar i flexibilitet och effektiv resursanvändning. Samtidigt kan tillfälligt höga priser innebära utmaningar för hushåll och företag. Analysen visar att flexibilitet, lagring och planerbar produktion behövs i alla framtida elsystem, både med och utan ny kärnkraft. Viktiga frågor för politiken blir därför att avgöra hur prissignaler kan bidra till investeringar i flexibilitet och energilager, samt eventuella styrmedel. Politiken behöver göra en avvägning mellan incitament för flexibilitet och robusthet i systemet och samtidigt hantera de utmaningar som tillfälligt höga priser kan innebära för hushåll och företag.
9. Missad tajming mellan efterfrågan och utbyggnad är den största kostnadsrisken
Den viktigaste kostnadsrisken för det svenska elsystemet är inte val av kraftslag utan att efterfrågan av el ökar i annan takt än utbudet. Osäkerheten kring framtida elbehov handlar i stor utsträckning om industrins konkurrenskraft och förmåga att genomföra investeringar, vilket gör tajmingen mellan utbud och efterfrågan särskilt viktig. Om efterfrågan ökar snabbare än utbudet riskerar elpriserna att stiga och investeringar att fördröjas, medan en för snabb utbyggnad av utbudet leder till låg lönsamhet för elproducenter och ökade stödkostnader. Genomförandetakten har större betydelse för systemkostnaden än val av teknik för elproduktion. Viktiga frågor för politiken blir därför att skapa stabila investeringsvillkor, effektiva tillståndsprocesser och säkerställa samordning mellan industriutveckling, nätutbyggnad och elproduktion.
Om rapporten ”Så får industrin tillräcklig med el till 2045”
Rapporten analyserar olika vägar för elsystemets utveckling under olika förutsättningar. Den belyser frågor som elefterfrågan, elproduktion, systemkostnader, elpriser, effektbalans, elmarknadens framtida utformning och värdet av elförbindelser med utlandet.
Sex olika grupper med forskare och analytiker har arbetat med rapporten: Chalmers tekniska högskola, EA Energy Energianalyses, IVL, Profu och Quantified Carbon samt de fristående analytikerna Markus Wråke och Peter Fritz.
Rapporten är framtagen inom Energiforsks program Nepp, som är ett tvärvetenskapligt forskningsprogram om hur Sverige kan få ett robust, hållbart och konkurrenskraftigt energisystem. Det finansieras av ett 30-tal företag och organisationer inom industrin och energibranschen, däribland Energimyndigheten.
