Litauens energiministerium har meddelat att landet öppnar en ny utlysning för energillagringsprojekt till ett värde av nästan 45 miljoner euro, motsvarande cirka 520 miljoner kronor. Satsningen ska stödja utvecklingen av nya lagringsanläggningar och stärka energisystemets stabilitet när andelen förnybar el ökar.
Utlysningen inleds den 10 oktober och hanteras av Environmental Project Management Agency (EPMA), som ansvarar för statliga miljö- och energiprojekt.
Stor efterfrågan på tidigare stödomgång
Den nya rundan kommer efter ett rekordstort intresse i den tidigare utlysningen, då mer än 50 ansökningar inkom med sammanlagt 197 miljoner euro i ansökta medel – nästan dubbelt så mycket som de tillgängliga 102 miljonerna euro.
Det stora intresset har nu lett till att regeringen öppnar en extra ansökningsomgång, som välkomnar både nya projekt och de som inte fick finansiering i den första rundan. De aktörer som står på reservlistan i den tidigare omgången måste dock återkalla sina tidigare ansökningar för att kunna delta på nytt.
Litauen öppnar ny utlysning för energilagringsprojekt – 45 miljoner euro i potten
Enligt villkoren ska projekten ha en effekt på minst 15 megawatt och en energikapacitet upp till 300 megawattimmar. Stödet täcker upp till 30 procent av de stödberättigade kostnaderna, men högst 100 000 euro per megawattimme.
Ansökningsperioden pågår i 15 arbetsdagar efter offentliggörandet av utlysningen, eftersom finansieringen måste delas ut innan årsskiftet.
Strategisk satsning för energisäkerhet
Energiminister Žygimantas Vaičiūnas betonar att lagringsteknik nu blivit en nyckelkomponent i Litauens energisystem.
– Energilagring blir en allt viktigare del av energisystemet. Det bidrar till att balansera produktion och förbrukning, förbättra systemets tillförlitlighet och möjliggöra en högre integration av förnybara energikällor, säger Vaičiūnas i ett uttalande.
Litauen ser tekniken som central för landets energiomställning och säkerhet, särskilt i ljuset av att landet inte längre importerar el från Ryssland och snabbt bygger ut vind- och solkraft.
Regeringen har satt upp målet att nå upp till 1,5 gigawatt lagringskapacitet med en total energilagring på 4,4 gigawattimmar till 2028. Det motsvarar ungefär tre gånger den nuvarande installerade effekten i landets elnät.
Förstärkning av inhemska projekt och EU-samarbete
Litauen är redan i färd med att bygga flera storskaliga lagringsanläggningar via det statliga bolaget Energy Cells, som driver ett nationellt program för att stärka elnätets resiliens. De fyra första anläggningarna, med en sammanlagd kapacitet på 200 megawatt och 200 megawattimmar, har tagits i drift som en del av EU:s NextGenerationEU-program.
De nya projekten väntas både komplettera dessa investeringar och skapa regionalt integrerade lösningar inom ramen för det baltiska elnätet, som ska synkroniseras med det kontinentaleuropeiska systemet senast 2026.
Litauen, liksom sina grannländer Lettland och Estland, ser utbyggnaden av energilagring som en strategisk buffert mot elstörningar och prisvariationer i samband med övergången till fossilfri elproduktion.
Med den nya satsningen på 45 miljoner euro hoppas regeringen på snabb projektexpansion och en tydlig signal till både inhemska och utländska investerare att landet vill bli en ledande aktör i energilagring i norra Europa.
Källor: Litauens energiministerium, EPMA, Energy Cells, Baltic News Service.
