Frankrikes president Emmanuel Macron har på kort tid gått från att vara en av Europas främsta förespråkare för klimatambitioner till att bli den som nu bromsar processen. Inför klimatkonferensen COP30 i november har Macron anslutit sig till länder som Polen, Ungern och Italien för att fördröja beslut om Europeiska unionens klimatmål för 2035 och 2040.
Macron framhåller själv att han vill ha ambitiösa klimatmål, men menar att EU inte bör fatta ett så långtgående beslut utan ytterligare förberedelser. Kritiker varnar dock för att Frankrike riskerar att underminera unionens trovärdighet och Parisavtalets anda, tio år efter att avtalet slöts i just Paris.
Macron bromsar EU:s klimatmål – hamnar i samma läger som Polen och Ungern
Laurence Tubiana, tidigare fransk diplomat och en av arkitekterna bakom Parisavtalet, säger enligt Politico att Macrons agerande innebär en politisk seger för de länder som motsätter sig höga klimatambitioner. – Macrons farliga spel har gett en stor politisk vinst åt regeringar inom EU som vill blockera ambitiösa klimatåtgärder, säger hon.
Från klimatförkämpe till bromskloss
Macron gjorde tidigt klimatpolitiken till en profilfråga. Efter Donald Trumps första försök att dra USA ur Parisavtalet 2017 höll han sitt välkända tal där han uppmanade världen att ”make our planet great again”. Men efter pandemin har en annan linje vuxit fram.
Redan 2023 överraskade han sina EU-kolleger genom att förespråka en ”regulatorisk paus” i den gröna lagstiftningen. I början av 2025 gick han längre och krävde en ”massiv regulatorisk paus” med tillbakadragande av vissa redan antagna lagar, bland annat EU:s nya regler för gröna leverantörskedjor – en lagstiftning Frankrike först hade stöttat men därefter försökte urvattna.
I juni i år varnade Macron för att driva fram beslutet om klimatmålen för 2040 för snabbt. Tillsammans med Polens premiärminister Donald Tusk och Italiens premiärminister Giorgia Meloni krävde han att EU-kommissionen skulle skjuta upp sitt förslag. Trots invändningarna lade kommissionen fram sitt förslag: att unionens utsläpp 2040 ska minska med upp till 90 procent jämfört med 1990 års nivåer.
Men Frankrike gav sig inte. I september trappades påtryckningarna upp och flera medlemsländer anslöt sig till kraven på uppskov. När även Tyskland gick med på en försening, även om landet inte kampanjade aktivt, valde EU att ställa in den planerade omröstningen.
En EU-tjänsteman beskriver till Politico att Frankrikes agerande ”skapade kaos” och fick ”många medlemsstater” att kräva en senareläggning.
Valresultat och inrikespolitik styr kursändringen
Analytiker pekar på att Macrons omsvängning har en inrikespolitisk dimension. Phuc-Vinh Nguyen, chef för energicentrum vid Jacques Delors-institutet, säger att resultatet i Europaparlamentsvalet, där ytterhögern gick kraftigt framåt, har påverkat Macron. – Vissa ledare har tolkat valresultatet som en reaktion mot klimatpolitiken och talar om en backlash. Macron började förstå att klimatfrågan inte längre sågs som lika prioriterad, säger han.
Samtidigt har Macrons försvar av Parisavtalet blivit allt tystare. Han har exempelvis inte kritiserat Donald Trumps andra beslut att dra USA ur avtalet, till skillnad från sitt tidigare kraftfulla agerande 2017.
Den politiska manövern påverkar inte bara EU:s långsiktiga 2040-mål. Eftersom unionen enligt Parisavtalet måste lämna in uppdaterade klimatplaner vart femte år skulle också 2035-målet sättas under hösten. Utan ett övergripande 2040-mål saknas nu förutsättningar för att enas även om 2035.
Laurence Tubiana varnar för att EU riskerar att förlora sin roll som global ledare i klimatpolitiken. – Om det till slut ser ut som att de som står närmast Donald Trump vinner klimatdebatten inom EU, kommer det inte att se bra ut, säger hon.
EU i klimatpolitisk balansgång
Macrons linje kan komma att prägla förhandlingarna fram till COP30 i Brasilien i november. EU har länge setts som en pådrivande kraft i de globala klimatförhandlingarna, men en fördröjning av målen hotar unionens förhandlingsposition.
Frågan blir nu om Macron ser sitt agerande som en nödvändig taktisk paus eller om det är början på en långsiktig omsvängning. Klart är att EU:s klimatpolitik står inför en kritisk höst, där enigheten bland medlemsstaterna blir avgörande för unionens roll i de internationella förhandlingarna.
Fakta: EU:s kommande klimatmål
- 2035 – Enligt Parisavtalet ska EU senast hösten 2025 lämna in en ny klimatplan med utsläppsmål för 2035. Planen är nu försenad efter att beslutet om 2040-målet skjutits upp.
- 2040 – EU-kommissionen har föreslagit att utsläppen ska minska med upp till 90 procent jämfört med 1990 års nivåer. Förslaget har ännu inte godkänts av medlemsländerna.
-
2050 – EU:s långsiktiga mål är att bli klimatneutralt senast år 2050.
Källa: Politico
