Vätgaståg spårade ur i Tyskland efter kollision med traktor

Ett fotografi från olycksplatsen i tyska Kutenholz. Foto: Polisen i Stade
Ett fotografi från olycksplatsen i tyska Kutenholz. Foto: Polisen i Stade

Ett vätgaståg på RB 33-linjen i delstaten Niedersachsen, Tyskland, spårade nyligen ur efter en kollision med en traktor på en obevakad järnvägsövergång i Kutenholz, meddelade lokala polismyndigheten. Olyckan inträffade när traktorn, som var lastad med en flytgödselvagn, korsade spåren och föraren inte upptäckte det inkommande tåget i tid.

Enligt ett uttalande från polisen i Stade försökte lokföraren bromsa kraftigt men hann inte undvika sammanstötningen. Kollisionen blev så kraftig att traktorn totalförstördes och dess 61-årige förare från Seedorf fick allvarliga skador. Han fördes med helikopter till sjukhus i Hamburg.

Polisen uppgav att tågets lokförare och konduktör drabbades av chock, men att ingen av de 13 passagerarna ombord kom till skada.

Spåret stängt efter urspårning

Kollisionen orsakade omfattande materiella skador, som enligt polisen uppgår till flera tiotusentals euro. Tåget spårade ur vid olyckan och måste lyftas tillbaka på spåret i en tekniskt komplicerad process. Under tiden är den enkelspåriga järnvägslinjen Bremervörde–Buxtehude helt avstängd för trafik.

RB 33-linjen har haft ambitionen att bli världens första sträcka som drivs helt av vätgaståg. Men projektet har redan dragits med problem. Av de 14 tåg som beställts har bara fyra varit i regelbunden drift under sommaren, medan övriga turer fått köras av diesellok. Brister i bränslecellerna har pekats ut som huvudorsak till förseningarna.

Tekniska utmaningar för vätgastågen

Tågen på linjen är byggda för att minska beroendet av fossila bränslen och samtidigt bidra till Tysklands energiomställning. Vätgastågen genererar elektricitet genom bränsleceller och räknas som ett alternativ till både diesel och elektrifiering, särskilt på enkelspåriga linjer där kostnaden för att dra luftledningar anses för hög.

Trots detta har kritiker pekat på att tekniken fortfarande är sårbar. Problem med bränslecellernas tillförlitlighet och vätgasförsörjningen har gjort att flera av tågen inte kunnat användas fullt ut. Händelsen i Kutenholz kommer sannolikt att ge ytterligare bränsle till debatten om vätgasens roll i framtidens järnvägstransporter.

Samtidigt pågår satsningar på alternativa lösningar i andra delar av Europa. I Österrike lades i år den första järnvägsrälsen baserad på stål framställt med vätgas, vilket ses som ett steg mot klimatneutral stålproduktion.

Olyckan i Niedersachsen visar att övergången till nya energiformer inom transportsektorn inte är utan risker och utmaningar – både tekniska och säkerhetsmässiga. Utredningen av händelsen väntas pågå under de kommande veckorna.

Faktaruta: Vätgaståg i Europa

  • Teknik: Vätgaståg använder bränsleceller som omvandlar vätgas till elektricitet. Enda utsläppet är vattenånga.
  • Fördelar: Lämpliga på linjer utan elektrifiering, minskar dieselberoendet och kan bidra till lägre utsläpp.
  • Utmaningar: Hög kostnad för produktion och lagring av vätgas, tekniska problem med bränsleceller samt behov av säker infrastruktur.
  • Exempel: Förutom Tyskland har Frankrike och Italien testprojekt med vätgaståg. Sverige har ännu inte infört tekniken i trafik men följer utvecklingen.

Källa: Stade Police Inspectorate, Hydrogen Insight