Svensk vindkraft har under lång tid framställts som en marknadsdriven och lönsam energikälla. Men en genomgång från Affärsvärlden visar en annan bild. Enligt tidningens redaktör Christian Sandström har utbyggnaden i praktiken varit beroende av omfattande offentlig finansiering från både svenska och internationella aktörer.
Bakgrunden är ett uttalande från vindkraftsutvecklaren OX2 som 2021 hävdade att ny vindkraft byggs på marknadsmässiga villkor utan subventioner. I dag pekar utvecklingen i motsatt riktning.
– Det är viktigt att förstå att vindkraften nu byggs helt på marknadsmässiga villkor och utan subventioner, uppgav bolaget då enligt Affärsvärlden.
Sedan dess har lönsamheten för många svenska vindkraftsanläggningar försämrats kraftigt. Enligt genomgången har branschen haft svaga resultat under nära ett decennium.
Offentliga pengar bakom investeringarna
Trots återkommande förluster har investeringarna fortsatt. Förklaringen, enligt Sandström, är en komplex struktur av offentlig finansiering – ofta indirekt och svår att överblicka.
Det handlar om lån, kreditgarantier och investeringar från statliga banker, EU-organ och pensionsfonder. I många fall kombineras flera finansieringskällor i samma projekt.
Den tyska statliga banken KfW IPEX-Bank har exempelvis finansierat flera svenska vindkraftsparker, däribland projekt i Västernorrland och Markbygden. Banken har även varit involverad i andra industriprojekt som batteritillverkaren Northvolt.
Även Europeiska investeringsbanken har spelat en central roll. Banken deltog bland annat i finansieringen av Markbygden och andra svenska vindkraftsprojekt. Totalt uppgick EIB:s investeringar i Sverige 2024 till omkring 22 miljarder kronor, varav en stor andel gick till projekt kopplade till energiomställningen.
Pensionskapital och statliga bolag
En annan viktig finansieringskälla är pensionskapital, både svenskt och utländskt. Statliga AP-fonder och internationella pensionssystem från bland annat Skottland och Kanada har investerat i svenska vindkraftsprojekt.
Samtidigt har statliga och kommunala bolag tagit betydande ekonomiska risker. Vattenfall har investerat miljardbelopp i vindkraft – och samtidigt redovisat stora förluster.
På lokal nivå har kommunala energibolag som Skellefteå Kraft och Jämtkraft byggt ut vindkraften i stor skala. Enligt Affärsvärlden har flera av dessa satsningar varit ekonomiskt svaga, vilket i förlängningen påverkar kommunernas ekonomi.
Svårt att överblicka helheten
En central slutsats i granskningen är att det är svårt att fastställa hur stor den totala offentliga finansieringen faktiskt är. Projekten beskrivs som komplexa finansieringsstrukturer där olika typer av stöd och kapital flätas samman.
Flera aktörer återkommer också i andra industrisatsningar, som det omdiskuterade stålprojektet Stegra, vilket ytterligare komplicerar bilden.
– Vindkraften är i praktiken beroende av andra människors pengar, konstaterar Sandström i Affärsvärlden.
En ifrågasatt självbild
Enligt genomgången har bilden av vindkraft som en självbärande och lönsam energikälla blivit allt svårare att upprätthålla. Samtidigt fortsätter utbyggnaden, driven av offentliga finansieringslösningar från både Sverige och övriga Europa.
Kritiken handlar inte bara om ekonomiska risker, utan också om bristande transparens kring hur projekten finansieras och vilka aktörer som ytterst står för kostnaderna.
Källa: Affärsvärlden, artikel av Christian Sandström
Fakta:
Genomgången bygger på offentlig finansiering via lån, garantier och investeringar. Exakta belopp är ofta svåra att fastställa eftersom projekten finansieras genom flera parallella strukturer.
