USA:s elnät står inför en av sina största prövningar på decennier, skriver nyhetssajten Oilprice.com. Efter år av relativt stabil elförbrukning ökar nu efterfrågan snabbt, drivet av elbilar, värmepumpar och framför allt en explosion av nya datacenter. Samtidigt läggs konventionella kraftverk ned i en takt som elnäten inte klarar av att ersätta.
Från Texas till Kalifornien vittnar återkommande strömavbrott och överbelastning om ett system under hård press. Läget förvärras av extremväder, cyberhot och fysisk sabotage, samtidigt som politiska låsningar bromsar nödvändiga investeringar.
– Om elnätet kollapsar beror det inte på att lösningar saknas, utan på att vi inte agerade tillräckligt snabbt, skriver energianalytikern Robert Rapier i en analys för Oilprice.com.
Efterfrågan ökar kraftigt
I nästan två decennier låg elförbrukningen i USA stilla, men nu förändras läget snabbt. Datacenter som används för artificiell intelligens hör till de mest elintensiva anläggningarna i landet. Enligt Penn State’s Institute of Energy and the Environment stod AI-datacenter redan 2023 för 4,4 procent av USA:s elförbrukning. Andelen kan trefaldigas till 2028.
I delstaten Virginia – ibland kallad ”Data Centre Alley” – hanteras nu omkring 70 procent av världens internettrafik. Kraftbolaget Dominion Energy har varnat för kapacitetsbrist, och både Microsoft och Google pekar på att bristen på elektriker kan fördröja utbyggnaden. Bedömningar talar om att ytterligare en halv miljon elektriker kommer att behövas det kommande decenniet.
Elbilar och elektrifierad industri bidrar ytterligare till ökningen. Enligt US Energy Information Administration (EIA) väntas elförsäljningen stiga från 4 097 miljarder kilowattimmar 2024 till 4 193 miljarder kilowattimmar 2025, med fortsatt uppgång därefter. Värmeböljor i delstater som Texas och Arizona driver dessutom rekordhöga effekttoppar.
Utbudet halkar efter
Samtidigt som efterfrågan stiger fasas tillförlitliga kraftkällor ut. EIA beräknar att 12,3 gigawatt produktionskapacitet stängs 2025, en ökning med 65 procent jämfört med året innan. Av detta står kolkraft för 8,1 gigawatt och naturgas för 2,6 gigawatt.
Förnybar energi byggs visserligen ut, men inte i tillräcklig takt. En rapport från energidepartementet i juli 2025 varnar för att endast 22 gigawatt fast produktionskapacitet kommer att finnas tillgänglig till 2030, långt under de 104 gigawatt som bedöms nödvändiga för att möta toppefterfrågan. Tillståndsprocesser, flaskhalsar i transmissionsnätet och bristen på långsiktig energilagring förvärrar problemen.
– Efterfrågan accelererar, utbudet släpar efter och dagens verktyg räcker inte för att täcka gapet, konstaterade flera amerikanska nätoperatörer inför kongressen i mars 2025.
Sårbarheter och politisk tröghet
Utöver den växande obalansen mellan tillgång och efterfrågan ökar också sårbarheterna. Extremväder, bränder och stormar sätter hård press på ledningsnäten. Samtidigt öppnar digitaliseringen nya angreppspunkter för cyberattacker.
Sabotage mot transformatorstationer och kraftledningar har blivit vanligare. USA:s elnät omfattar över 160 000 kilometer högspänningsledningar och 7 300 kraftverk, många av dem byggda för flera decennier sedan. Myndigheten för inrikessäkerhet, Homeland Security, klassar nu elnätskydd på samma nivå som kärnkraft och vattenförsörjning.
Men politiska låsningar gör att moderniseringen går långsamt. Ansvarsfördelningen mellan federala myndigheter, delstater, nätoperatörer och elbolag skapar en splittrad struktur. Tillståndsprocesser för nya transmissionslinjer kan ta upp till sju år, och leveranstiden för stora transformatorer är i vissa fall fyra år.
– Alla vet att situationen är både ekonomiskt och politiskt svår. Vi har ingen enhetlig riktning, säger David Dubois, chef för en av de kommuner som berörs av stora elnätsbyggen.
Kortsiktiga lösningar och framtida möjligheter
För att säkra tillgången har USA:s energidepartement (DOE) tvingats fördröja nedläggningen av vissa kol- och gaskraftverk. DOE planerar också att öka kapaciteten i transmissionsnäten med 16 procent till 2030, motsvarande 7 500 kilometer nya ledningar. Men lokalt motstånd och utdragna tillståndsprocesser bromsar även dessa satsningar.
Samtidigt växer intresset för investeringar i nätmodernisering, energilagring och laststyrning. Företag som NextEra Energy, Dominion och Avangrid satsar mångmiljardbelopp i ny infrastruktur. Även oberoende kraftproducenter gynnas när stigande elpriser höjer marginalerna i avreglerade marknader.
Analysföretaget Deloitte uppskattar att den amerikanska elförsörjningen behöver investeringar på 1,4 biljoner dollar mellan 2025 och 2030, med liknande nivåer även fram till 2050.
En avgörande vändpunkt
USA:s elnät är inte på väg att omedelbart kollapsa, men står inför en avgörande prövning. Omställningen till elbilar, digitalisering och förnybar energi har kommit snabbare än väntat, samtidigt som viktiga basresurser försvinner.
– Industrin behöver ett regelverk som förenar ambition med verklighet, inte enbart visioner utan konkreta lösningar, säger Robert Rapier.
Frågan är om politiker, elbolag och investerare agerar tillräckligt snabbt. Annars riskerar USA att byta energibehovets överflöd mot en ny energiskörhet.
Källa: Oilprice.com
