Ett nytt strategidokument från de nordiska strålsäkerhets- och kärnkraftsmyndigheterna föreslår ett fördjupat samarbete i takt med att omvärldsläget förändras och intresset för kärnkraft växer.
Vid ett möte i Reykjavik i augusti 2023 beslutade generaldirektörerna för de nordiska strålskydds- och kärnsäkerhetsmyndigheterna att ta fram gemensamma strategiska prioriteringar för regionen. Målet var att analysera hur dessa prioriteringar kan integreras i befintliga samarbetsforum och arbetssätt.
Arbetet lades på en särskild arbetsgrupp – Nordic Strategy Group – med representanter från samtliga nordiska myndigheter på området. Gruppen presenterade nyligen sin rapport: The Nordic Strategy Group Report: Enhancing Nordic Cooperation in Nuclear and Radiation Safety.
Ökad säkerhet i en förändrad omvärld
Bakgrunden till initiativet är ett förändrat geopolitiskt läge i kombination med en återuppväckt politisk vilja att satsa på kärnkraft i flera nordiska länder. Gruppen lyfter fram att det i dag finns ett växande behov av ökad samordning, både för att möta nya hotbilder och för att stärka tillsynen när nya reaktorer planeras eller diskuteras.
– Det finns en lång tradition av framgångsrikt samarbete mellan de nordiska länderna, präglat av historisk, kulturell och geografisk närhet, heter det i rapporten.
– Denna tradition gäller också för strålskydds- och kärnsäkerhetsmyndigheterna, där samarbete redan etablerats på både multilateral och bilateral nivå, står det i rapporten
Samtidigt betonas att omvärldsläget förändras snabbt:
– Den operativa miljön för de nordiska strålsäkerhets- och kärnkraftsmyndigheterna är mycket dynamisk och under snabb förändring, skriver gruppen.
– Dessa förändringar drivs dels av ökande energibehov kopplade till den gröna omställningen och en möjlig renässans för kärnkraften, dels av utvecklingen i den globala och regionala säkerhetsmiljön, vilket skapar nya hot och behov av fördjupat regionalt samarbete.
Fem samarbetsområden och 13 rekommendationer
Strategin innehåller tretton rekommendationer som delas in i fem övergripande samarbetsområden:
- Gemensam kunskapsdelning och utbildning i frågor om tillståndsgivning och tillsyn av kärntekniska anläggningar och material
- Förbättrat informationsutbyte inom strålskydd
- Utökat samarbete kring beredskap inför radiologiska och kärntekniska händelser
- Fördjupad nordisk samordning av internationellt stöd, exempelvis till Ukraina
- Stärkt synlighet och samordnat nordiskt inflytande i internationella forum
Rekommendationerna ska, enligt rapporten, genomföras inom ramen för myndigheternas ordinarie verksamhet och genom olika nordiska samarbetsorgan och arbetsgrupper.
Ett konkret åtgärdsprogram kommer att tas fram under de kommande månaderna.
Kärnkraft på agendan i hela Norden
Satsningar på ny kärnkraft är redan aktuella i flera nordiska länder. Den finländska och svenska energipolitiken uppmuntrar byggandet av nya reaktorer, medan Norge utreder kärnkraftens framtid genom en särskild arbetsgrupp tillsatt av regeringen.
– Ämnet är också föremål för offentlig debatt i Danmark, där både det politiska klimatet och allmänhetens attityder till kärnkraft har förändrats efter kriget i Ukraina, säger STUK, Finlands strålsäkerhetsmyndighet.
– Alla nordiska myndigheter står inför utmaningen att förbereda sig på framtida utveckling, inklusive utveckling av regelverk, tillsynsmetoder och expertis.
Den isländska strålskyddsmyndigheten GR pekar på behovet av operativ beredskap:
– De nordiska länderna måste ha kapacitet att hantera allvarliga radiologiska olyckor, säger myndigheten. – De måste kunna mäta effekterna, vidta säkerhetsåtgärder snabbt och kommunicera information till allmänheten. De måste också ha kompetens och kapacitet att ta emot internationellt stöd, eftersom varje enskilt land har begränsade resurser.
Källor: Texten bygger på en artikel av Warwick Pipe, publicerad av World Nuclear News.
