Varje år så här dags lämnar Svenska kraftnät en rapport till regeringen om hur det svenska elsystemet ska klara sommaren, men framför allt de kallaste timmarna under kommande vintrar.
Den gångna vintern var tidvis dramatisk, bland annat när flera kärnkraftsreaktorer stod stilla för reparation. Men tack vare att främst hushållen tidigare hade dragit ner förbrukningen tydligt i takt med de skenande elpriserna, klarade Sverige att hålla effektbalansen även den värsta timmen, den så kallade topplasttimmen.
Men hade vi bibehållit förbrukningen hade vi behövt koppla ned, säger Lowina Lundström, divisionschef System på Svenska kraftnät.
Elen hade inte räckt
Då hade importen inte räckt för att täcka upp elbehovet topplasttimmen 16 december 2022 mellan klockan 09 och 10. Importen var då som högst på 3 290 MW, ungefär motsvarande tre kärnkraftsreaktorer, vilket var den hittills högsta nivån.
Kommande vinter ser utsikterna för att klara de kallaste dygnen bättre ut, situationen i omvärlden ser hyfsat god ut.
Men därefter växer problemen högst påtagligt.
Den största skillnaden är att vi ser en enorm stor ökning av förbrukningen, säger Lowina Lundström.
Främst är det industrin och elbilarna som väntas sluka mer el.
Tio timmar bortkoppling
Vintern 2025/2026 kan det komma att saknas 6 300 MW när kylan slår till om vintern blir extra sträng. Vintern därpå saknas inhemsk el på mellan 8 700 och 10 300 MW, beroende på väderlek, vid den så kallade topplasttimmen. Då räcker heller inte importen.
Via datakörningar som Svenska kraftnät gjort blir det effektbrist minst en timme vid två tredjedelar av simuleringarna. Då handlar det om att manuellt koppla bort delar av samhället från elnätet för att skydda systemet, enligt Lowina Lundström. Datamodellerna pekar på att delar av Sverige blir strömlöst oroväckande länge.
Då är vi uppe i nästan tio timmar i effektbrist.
TT: Är det om det blir en normalvinter?
Precis, och det tar också hänsyn till den importmöjlighet som vi beräknas kunna ha. Men om vi antar att hela EU drar ner sin förbrukning med fem procent, då går vi ner till två timmar, så det har stor påverkan, säger hon.
Ökad flexibilitet
Även om ytterligare vindkraftsproduktion kommer in i det svenska elsystemet tills dess, så blåser det ofta dåligt just när ett smällkallt högtryck placerar sig över landet. Och som regel ser det likadant ut i våra grannländer som vi annars skulle ha kunnat importera el ifrån.
Lowina Lundström ser en del nödvändiga åtgärder att vidta fram tills dess. Mer flexibilitet måste in, till exempel i form av en ökad effektreserv. Efter nästa vinter försvinner Karlshamnsverket ut i kylan med nuvarande EU-regler. Även ökad förbrukningsflexibilitet kan öka balansen på marknaden, till exempel kan elslukande industrier få betalt för att dra ner på förbrukningen vid vissa kritiska tillfällen.
Men också om vi har en fortsatt stor besparing av elanvändning så ser vi att det har enormt stor betydelse, framför allt vid topplasttimmen, säger Lowina Lundström.