Av: Sven Olof Andersson Hederoth
Dagligen läser vi om nya idéer för hur den svenska elkrisen ska lösas. Någon föreslår landbaserad vindkraft eftersom den kan byggas ut snabbast. Andra vill ha havsbaserad vindkraft eftersom, ja jag vet inte riktigt varför men kanske för att man slipper ha dem på land där osympatiska kommuner ställer till med besvär. Vissa, inte minst regeringen nuförtiden, vill ha nya kärnkraftverk, såväl små som stora! Många verkar tycka att bara vi får upp solceller på alla hustak så kommer saken att vara biff.
Inget ont i detta, att ha idéer är en av de friheter vi åtnjuter i vårt liberala samhälle och det finns väl även en hel del som talar för att ”lite av varje” kan vara ett framgångsrikt koncept.
Men det finns en dimension som nästan alltid saknas i dessa diskussioner: Vad kommer det att kosta? Och framförallt: Vad kommer elpriset att bli om vi använder en viss lösning? Ingen journalist verkar inse att vad vi väljer nu kommer att påverka elpriset under lång tid. Sådana frågor ställs aldrig.
Den här siten och tidningen Nordisk Energi har redogjort för detaljerade kostnadskalkyler. Elforsk har presenterat utredningar. Dessa beräkningar är lätt tillgängliga med noggranna förklaringar och motiveringar till varför olika kraftslag kommer att generera el till olika priser. Det här har emellertid inte haft något större genomslag. De flesta verkar tro att eftersom ett nytt kärnkraftverk kostar någonstans mellan 60 och 90 miljarder kronor måste det ju vara dyrare än vindkraftverk som kostar mycket mindre. Eller? [1]
Ett nytt kärnkraftverk kommer att kunna leverera el till lägre priser än i princip alla andra kraftslag. Det beror på den oerhörda livstidsproduktionen. Ett nytt kärnkraftverk som TVO-3 kommer att under sin livstid producera 1 miljon GWh el. Ett 3 MW landbaserat vindkraftverk kommer under sin livstid upp i ca 100 GWh. Dessutom så behöver vindkraften back-up eller lagring av el för att kompensera för de dagar då det inte blåser och ju mer vindkraft man har i systemet, desto större blir behovet av sådana lösningar. Att bygga vindkraftverk till havs med allt vad det innebär genererar ännu högre kostnader och därmed priser. Havsbaserad vindkraft blir upp till fyra gånger dyrare än ny kärnkraft! Den som investerar i ny havsbaserad vindkraft vill naturligtvis tjäna pengar på den. Då måste elen få kosta kanske 1-2 kr per kilowattimma, den högre siffran om man tar hänsyn till nätanslutning, backup och lagring. Med nätavgifter och skatter kommer den att kosta konsumenterna 2-4 kr per kilowattimma. Vill vi det?
När detta skrivs har regeringen precis uttalat sitt tillstånd för att ansluta Kriegers Flak-projektet söder om Trelleborg med en undervattenskabel. I samma andetag vacklar Vattenfall och uttrycker tveksamhet med hänsyn till lönsamheten. Man säger att Kriegers Flak är ”ett projekt med små marginaler” (Sydsvenskan 16/2 2023). Det räknas nog febrilt i Vattenfalls korridorer just nu…
All verksamhet inom elproduktions- och distributionsområdet kommer förr eller senare att betalas av elförbrukarna. Därför borde alla idéer, uppfinningar, och förslag åtföljas av en prisuppskattning. Vad innebär det här när det hamnar på elräkningen? Regeringen borde ställa krav på dem som vill bygga nya kraftverk: ”Mer än så här mycket får inte strömmen kosta!”.
Under lång tid har vi vant oss vid att strunta i vad prislappen hamnar på, det har varit viktigare med att lösa klimatfrågan. ”Pengar finns” är ett svar som jag hört fler gånger än vad mina öron tål. Men OK, när man är fullt sysselsatt med att släcka bränder frågar man sig kanske inte vad vattnet kostar. Dessutom har pengar verkligen varit billiga under lång tid. Men nu, när den ekonomiska krisen bankar på dörren, inflationen får priserna att rusa iväg och såväl regering som vanligt folk har mindre i plånboken så behöver vi tänka om.
Låt framtidens elsystem byggas på framförallt ekonomiska meriter.
Referenser:
- Vilken el ska vi ha i farmtiden? | ENERGInyheter.se, Nya numret av Nordisk Energi (nr 2, 2022) (e-magin.se)
