Kina har inga som helst planer att minska sina koldioxidutsläpp trots att de påstår motsatsen. Kommunistpartiet skulle nämligen få svårt att behålla makten utan den ständiga ekonomiska tillväxten, och denna kan bara säker tillgång till fossila bränslen ge. Det hävdar den brittiska Kinaexperten Patricia Adams i en ny rapport.
Text: Simon Matthis
Adams säger i rapporten “China’s Energy Dream” att Kina har för avsikt att bli världens enda supermakt och mobiliserar alla statens resurser för att säkra tillgången till fossila bränslen för att nå det målet. Den ständiga ekonomiska tillväxten handlar också om regimens överlevnad.
–Peking avslöjade sina kort på COP26 och såg till att texten urvattnades så till den grad att den blev meningslös, säger Patricia Adams som varnar för att Kinas bedyrande att de kommer att minska CO2-utsläppen i framtiden döljer en farlig agenda:
–För president Xi är avkolningsagendan (”decarbonisation agenda”) bara ett väldigt enkelt sätt att få västvärlden att försvaga sig själv.
Huvudpunkter
Rapporten “China’s Energy Dream” sammanfattas i följande huvudpunkter:
-Kinas energiska ansträngningar på klimatmötet COP26 i Glasgow att få med skrivningar som stöder fortsatt användning av fossila bränslen bottnar i två akuta behov. För det första: utan kol, olja och gas skulle Kinas ekonomi rasa samman, vilket skulle diskreditera det kommunistiska styrets legitimitet. Lika viktigt är att utan fossila bränslen kan Kinas president Xi Jinping inte nå sitt övergripande mål – att göra Kina till världens mäktigaste land till år 2049, hundraårsdagen för grundandet av Folkrepubliken Kina.
-Kina använder klimatagendan både som ett sätt att stärka sin ekonomi och som ett vapen för att försvaga andra länder. De har nu en monopolställning på de globala vind- och solenergiindustrimarknaderna, även om dess egen energiinfrastruktur för förnybar energi är opålitlig (och därför kräver kolkraft som reservkraft), kostsam och föremål för frekventa nedsläckningar. Men platserna för förnybara energikällor fungerar som effektiva demonstrationsprojekt dit de bjuder in västerländska miljöaktivister på guidade rundvisningar, vilka sedan uppvaktar sina regeringar för att förmå dem att köpa in dessa kostsamma och opålitliga energiformer. När de lyckas med det innebär det en dubbel vinst för Kina och därmed en dubbel förlust för väst.
- Samma modell för att tjäna på försäljningen till väst av undermåliga teknologier hoppas Kina kunna tillämpa för att bli en dominant på elfordonsmarknaden.
- Genom att föra en ensidig klimatpolitik tvingar västländer på sina ekonomier stigande energikostnader, strömavbrott och andra försörjningsbrister - företeelser värdiga sabotageaktioner i krigstid - men här är skadorna är självförvållade och systemomfattande. Inget vapen är mer potent för att lamslå västerländska ekonomier än agendan för nettonollutsläpp. ”Kinas armé omfattar här västerländska miljö-NGOs och media, som tillsammans ger naiva politiker deras marschorder”.
-För att kommunistregimen ska överleva måste tillgången till fossila bränslen för ekonomisk tillväxt säkerställas, vilket förklarar varför alla statens resurser mobiliseras för den uppgiften.
-Strävan efter CO2-minskningar i Kina skulle varken tjäna målet att bevara det kommunistiska styret eller att bli världens främsta supermakt 2049. För Kinas ledning är ekvationen lätt. Utsläppsminskningar är bara meningsfulla för dem regimen vill skada och tränga undan.
