Den outnyttjade resursen för planerbar energi

Energy Plaza/Vattenfall. Fotokälla. Vattenfall

Kraftvärmeverken i Sverige är en viktig resurs för planerbar elproduktion och kan i framtiden fungera som kolsänka. Men elproduktionen är svår att räkna hem i dag.

– Kraftvärmeverken producerar el och fjärrvärme från förnybart bränsle och finns i eller nära våra tätorter, men nya skatter blir kontraproduktiva och sätter käppar i hjulet, säger Lina Enskog Broman på Energiföretagen.

bild
Lina Enskog-Broman, ansvarig för fjärrvärmeoch fjärrkyla. Fotokälla: Energiföret

Runtom i Sverige finns många potentiella elkraftverk som utnyttjas långt under sin möjliga kapacitet. Fjärrvärmen i Sverige kommer från upphettat vatten som även kan förångas och driva en elproducerande turbin. Men flera faktorer gör att den elproduktionen är svår att räkna hem ekonomiskt i dag. Den senaste tidens relativt höga elpriser kan ha haft en positiv inverkan, men det är osäkert om de högre priserna räcker som incitament för att öka 
kraftvärmeverkens elproduktion.

"Den installerade kapaciteten utnyttjas inte fullt ut under många av årets timmar"

El från kraftvärmeverk står för cirka tio procent av Sveriges totala elproduktion, vilket gör elproduktionen från kraftvärme till en viktig leverantör till det svenska kraftnätet. Den installerade kapaciteten utnyttjas inte fullt ut under många av årets timmar. Svenska Kraftnäts senaste rapport visar att under den timme då det behövdes mest el 2020, den så kallade topplast-timmen, producerade den svenska kraftvärmen el för trettiotvå procent av kraftvärmeverkens nu installerade kapacitet. Men det finns skäl till att produktionen inte är högre.

– Det är många faktorer som påverkar just elproduktion från kraftvärmeverk, och den är också beroende av värmebehovet i en stad, säger Lina Enskog Broman, ansvarig för kraftvärme, fjärrvärme och fjärrkyla på branschföreningen Energiföretagen.

bild
Vattenfalls kraftvärmeverk i Jordbro. Foto: Wikimedia/Holger Ellgaard

Elproduktion kan prioriteras högre

Det är värmebehovet till fjärrvärmen som generellt är prioriterat för kraftvärmeverken. Hur mycket el som kan produceras beror på hur anläggningen är dimensionerad och hur produktionen i stort behöver optimeras.

– Här finns det en viss motsättning. Fjärrvärmeföretagen har åtagit sig är att leverera fjärrvärme till sina kunder. Det finns ett ansvar att se till att värmebehovet klaras av och därför är det fjärrvärmen som ges företräde vid behov. I vissa fall, när det är väldigt kallt och värmebehovet högt, får elproduktionen backa till förmån för fjärrvärmeproduktionen. Men det kan se väldigt olika ut beroende på hur anläggningen är konstruerad. Vanligtvis finns kapacitet att starta en extra panna för att fylla värmebehovet och samtidigt fortsätta med sin elproduktion, säger Lina Enskog Broman.

"Om incitament fanns så skulle man förstås kunna designa sin anläggningspark för att möjliggöra maximal elproduktion i alla lägen".

När kraftvärmeverkens fulla kapacitet för elproduktion ska tas tillvara används ofta andra pannor, så kallade spetspannor, som kräver andra bränslen än de som används vid normal belastning för värmeproduktion, den så kallade baslasten. 

– När det blir höga skatter för de bränslen som används för att ta tillvara verkets fulla kapacitet, som den nyligen införda skatten på bioolja, blir det dyrt att köra igång spetspannor. Då kan anläggningsägaren istället minska elproduktionen på baslastanläggningen till förmån för fjärrvärmeproduktion. Om incitament fanns så skulle man förstås kunna designa sin anläggningspark för att möjliggöra maximal elproduktion i alla lägen, säger Lina Enskog Broman.

Planerbar energi viktigare

Kraftvärme är ett av enbart tre planerbara kraftslag i det ordinarie svenska energisystemet, vid sidan av vattenkraft och kärnkraft. Värdet av planerbar energi ökar i samhället när en större andel av elproduktionen blir väderberoende under omställningen till mer hållbar energi.

– En annan fördel med just kraftvärmen är att den är lokaliserad där elanvändningen är stor. Kraftvärmeverken finns ju nära våra tätorter, det bidar till att produktionen ligger nära användningen. Något som är otroligt bra för effektiviteten och minskar behovet av stamnät, säger Lina Enskog Broman som är kritisk mot de försämrade villkoren för kraftvärmen på grund av beskattning av avfallsförbränning och bioolja.

"Avfallsförbränningsskatten har helt enkelt inte avsedd styreffekt, vilket precis konstaterades i Skatteverkets egen utvärdering".

– Istället för att underlätta sätter de nya skatterna käppar i hjulet för utvecklingen mot en fossilfri produktion. Avfallsförbränningsskatten har helt enkelt inte avsedd styreffekt, vilket precis konstaterades i Skatteverkets egen utvärdering, fortsätter Lina Enskog Broman.

Skatteverkets utvärdering av avfallsförbränningsskatten kom i början av oktober och konstaterar att införandet av skatten inte har haft avsedd effekt. Bland annat har värmekraftverk överfört kostnaden för skatten på mottagningsavgifter av avfall, istället för att ge incitament till arbete med att sortera ut det återstående plastavfallet vid ett tidigare skede. Att övervältra skatten på mottagningsavgifter är något som företagen inte förväntar sig kunna göra på lång sikt vilket resulterar i en väntad minskning av exempelvis planer på nyinvestering, vilket sänker lönsamheten. Utvärderingen konstaterar därför att skatten inte haft avsedd effekt.

Hög verkningsgrad

De ökade pålagorna begränsar kraftvärmeverkens initiativ att installera en turbin för elproduktion. Det är många som tvekar inför den typen av investering eftersom kostnaden helt enkelt inte kan räknas hem.

– Vad vi på Energiföretagen tycker behövs är ett krafttag från regeringen gällande kraft- och fjärrvärmen, man behöver se över helheten och ta fram en nationell strategi. Idag har vi ett läge där det har gått åt fel håll under många år, med skatter och påslag som har påverkat kraftvärmeverken i en negativ riktning. Jag tror egentligen inte att det är avsikten, säger Lina Enskog Broman som ändå ser en ökad förståelse för kraftvärmens roll i energisystemet och för effektbalansen lokalt.

"Man utnyttjar nästan hundra procent av den energin man stoppar in som fjärrvärme och el".

– Eftersom man producerar el och värme i samma process, från samma bränsle, så får man en väldigt hög verkningsgrad från kraftvärmeverk. Man utnyttjar nästan hundra procent av den energin man stoppar in som fjärrvärme och el. Så det är ju väldigt effektivt.

Av Jon Alexandersson, Vattenfall