Debatt: "Dags att utnyttja spillvärmen"

Gengrebild: China photographer/Unsplash.

I Sverige finns en stor outnyttjad potential i spillvärme. Energiintensiva industriföretag borde modernisera sina energisystem för bättre lönsamhet och minskat klimatavtryck. Det skriver Stefan Johnsson, Head of Industrial infrastructure sales, Nevel Sweden i ett debattinlägg.  

Det finns en föreställning om att Sverige ligger i framkant när det gäller energieffektivitet. Men det stämmer inte när det gäller att utnyttja spillvärme från energiintensiva industrier. Där har till exempel Finland kommit mycket längre.

Ett exempel är de datacenter som många av världens största tech-företag väljer att lägga i Sverige, på jakt efter billig fossilfri el, kyla och en väl utbyggd digital infrastruktur. Här finns stora outnyttjade möjligheter att använda spillvärme exempelvis för att generera elektricitet och värma bostäder.

Vid sidan om datacentren finns också stora outnyttjade spillvärmekällor i bl a livsmedelsindustri, råvaruförädling och tillverkningsindustri. Energimyndigheten har tillsammans med olika institut och forskningscenter försökt kvantifiera potentialen. Det är svårt att nå exakthet, men helt klart är att den motsvarar åtskilliga procent av Sveriges totala energiförbrukning.

Hittills har många företag kommit fram till att nödvändiga investeringar haft för dålig lönsamhet. Fem trender samverkar nu till att det snabbt blir enklare och mer lönsamt att återvinna spillvärme:

Förbättrad teknik

Olika tekniker för att generera, lagra, överföra och utvinna energi ur spillvärme utvecklas ständigt. Värmepumpar får allt högre verkningsgrad. Det samma gäller tekniker för att generera el ur spillvärme. Så kallade OCR-system blir snabbt billigare och bättre.  Digitala drifts- och underhållsplattformar för energiproduktion höjer effektiviteten, minskar utsläppen, säker driftskostnaderna och öka andelen förnybara bränslekällor. 

Bättre tillträde till fjärrvärmenät

Historiskt har framför allt industrier inom stål, kemi och papper anslutits till fjärrvärmenät. Nu används allt oftare industriavfall och överskottsvärme även från mindre industrier i fjärrvärmenäten. Framtidsinriktade kommuner och företag kan tillsammans skapa lokala, cirkulära energisystem. 

Offentliga satsningar och subventioner

Den som vill investera i sin energiförsörjning kan få stöd. Inom EU finns en lång rad satsningar som berör energibranschen, som till exempel ”Horizon Europe”,”LIFE; Clean Energy Transition”, och European Development Fund. I Sverige finns Klimatklivet och Industriklivet, två satsningar som syftar till att minska utsläpp av växthusgaser. Det sammanlagda statsanslaget uppgår till ca 3 miljarder kronor.

Högre energiskatter

Den 1 januari 2022 slopas, med några undantag, rätten till nedsättning av energiskatt för företag som använder fossila bränslen för värme och kyla. Förändringen slår framför allt mot små och medelstora företag som ännu inte ställt om till fossilfri energiförsörjning. Det politiska trycket på företagen att fasa ut fossila bränslen och investera i hållbara alternativ kommer fortsätta att öka.

Nya samarbetsformer och partnerskap

Precis som företag outsourcar IT-drift kan de outsourca energisystem. Nevel är ett exempel på en ny typ av integratör och outsourcingpartner inom energiinfrastruktur. Nevel har den kompetens och teknik, det kapital, och de relationer industriföretag behöver för att förverkliga potentialen i sina energisystem, och samtidigt frigöra resurser för kärnverksamheten.

Ett målande exempel är det när Nevel för ett par år sedan anlitades av Sandvik Coromant för att energieffektivisera två fabriker i Gimo. I utgångsläget hade den ena fabriken en oljeeldad värmeanläggning, medan den andra hade en outnyttjad potential i en kylanläggning. Lösningen blev att de båda fabrikernas värmeförsörjning kopplades ihop och stora mängder värme kunde återvinnas. Den oljeeldade anläggningen ersattes av en biovärmeanläggning för lokalproducerade förnybara bränslen. Den stöttar med energi när den återvunna värmen inte räcker till. Uppvärmningskostnaderna sänktes samtidigt som CO2-utsläppen reducerades med ca 1850 ton om året.

För energiintensiv industri med outnyttjad potential finns inget skäl att vänta. Förutsättningarna har aldrig varit bättre, och med tanke på klimatförändringarna har behovet aldrig varit större.