Fossilfri kraftvärme i sikte del 1/2

Ett av de nya kraftvärmeverk som planeras i Sverige är Stockholm Exergis anläggning i Lövsta, som ska ersätta både Hässelbyverket och Värtaverkets sista koleldade kraftvärmeverk. Illustration: Stockholm Exergi
Lina Enskog Broman från Energiföretagen Sverige konstaterar att investeringsläget för kraftvärmen just nu är ganska avvaktande. Foto: Jon Alexandersson
Investeringar som Stockholm Exergis biokraftvärmeverk KVV8 vid Värteverket i Stockholm har bidragit till att större delen av det bränslen som idag används i svenska kraftvärmeverk är förnybara eller återvunna. Foto: Stockholm Exergi

Omställningen till en fossilfri kraftvärmebransch hår pågått i flera årtionden. Det har under denna tid skett stora investeringar för att ersätta eller konvertera gamla anläggningar och den resulterande utsläppsminskningen har bidragit till att Sveriges kunnat uppnå sina klimatmål. Idag återstår endast några få procent fossil produktion och på flera håll i Sverige tas nu de sista stegen för att göra kraftvärmen helt fri från fossila bränslen. Samtidigt skulle kraftvärmen också kunna få en viktig roll i samband med att kärnkraften avvecklas. Trots det är det just nu många som avvaktar med att investera i kraftvärme. 

Text: Alarik Haglund

Utfasningen av fossila bränslen inom den svenska kraftvärmebranschen börjar närma sig målsnöret och idag är mer än 90 procent av de bränslen som används i svenska kraftvärmeverk förnybara eller återvunna. Främst handlar det om biobränslen, som utgörs av restprodukter från skogen, hushållen eller industrin.

Det byggs eller planeras fortfarande ett antal nya kraftvärmeanläggningar för att ta oss hela vägen fram till en fossilfri kraftvärme. Lina Enskog Broman, som är ansvarig för kraftvärme, fjärrvärme och fjärrkyla på Energiföretagen Sverige, menar emellertid att det bortsett från dessa projekt just nu står ganska stilla. Trots att man genom att bygga ut kraftvärmen i Sverige skulle kunna förbättra tillgången på baskraft, vilket kommer att få stor vikt när kärnkraften ska fasas ut, varnar Energiföretagen Sverige för nedläggningar eller att gamla anläggningar inte kommer att ersättas med ny kraftvärme.

- Vi ser inte många investeringsbeslut just nu. Man vet inte riktigt vilken väg man ska ta, säger Lina Enskog Broman.

 

Hoppas på förändring

Lina Enskog Broman understryker att man inom branschen hemskt gärna vill fortsätta ha kraftvärme där man redan har det eftersom man förstår vilket bra tillskott kraftvärmen är till energisystemet som helhet och hur otroligt viktig den är på ett lokalt plan eftersom den är ett av endast ett fåtal planerbara kraftslag. Det är också ett mycket resurseffektivt kraftslag då man utnyttjar i princip all energi i bränslet vid samtidig produktion av el och fjärrvärme.

- Man hoppas på en politisk förändring och vi jobbar väldigt mycket med den frågan, säger Lina Enskog Broman.

Hon påpekar att kraftvärmen hänger ihop kraftigt med fjärrvärmen och att fjärrvärmens villkor påverkar möjligheterna för kraftvärmen.

- Man får inte heller glömma att kraftvärmen påverkas av styrmedel både när det gäller värmeproduktion och elproduktion, så den blir extra utsatt, tillägger Lina Enskog Broman.

Det senaste året menar hon att det skett en utveckling åt helt fel håll. Till exempel nämner hon att avfallsförbränningsskatten, som blev verklighet den 1 april i år, slår ytterligare mot kraftvärmen och att den ökade kraftvärmebeskattningen för fossila bränslen infördes väldigt hastigt.

- Man höll ju redan på att fasa ut den fossila produktionen, men nu fick man göra det med rekordfart, förklarar Lina Enskog Broman.

Eftersom detta får konsekvenser för både energiföretagen och för den lokala situationen när det gäller elkapacitetsfrågan berättar hon att Energiföretagen Sverige har tagit fram en lista med 12 förslag på vad som behöver förändras för att förbättra situationen för kraftvärmen.

- Sammanfattningsvis handlar det om att det behövs ett helhetsperspektiv och en ökad förståelse för kraft- och fjärrvärmens betydelse för energisystemet, långsiktigt stabila och teknikneutrala villkor samt renodlade och samordnade styrmedel och skatter, beskriver Lina Enskog Broman.

 

Nytt kraftvärmeverk i Lövsta

En av de stora kraftvärmeinvesteringar som gått i mål under de senaste åren är det nya bioeldade kraftvärmeverket KVV8 vid Värteverket i Stockholm. Kraftvärmeverket blev då det invigdes av Stockholm Exergi 2016 det största i sitt slag i Sverige och när det går för fullt kan det med hjälp av förnybara bränslen, som restprodukter från skogs- och sågverksindustrin, producera värme som räcker till 190 000 lägenheter och el som räcker till att driva 150 000 elbilar. 

Eftersom Stockholm växer och elektrifieringen av samhället ökar förblir emellertid behovet av fjärrvärme och el, trots att energin används mer effektivt, oförminskat. Stockholm Exergi planerar därför ytterligare ett nytt kraftvärmeverk för att trygga stockholmarnas tillgång till hållbar fjärrvärme och el. Den nya anläggningen, som ska byggas i Lövsta i västra Stockholm, kommer att ersätta Hässelbyverket, som snart har nått sin tekniska livslängd, och Värtaverkets sista koleldade kraftvärmeverk, som tas ur drift under våren 2020.

 

Avskiljning av koldioxid

En ansökan om miljötillstånd för att anlägga och driva det nya kraftvärmeverket i Lövsta lämnades in till miljödomstolen i februari 2020 och det beräknas tas i drift omkring 2024.

Tack vare att det kommer att drivas av återvunna och förnybara bränslen kommer Lövstaverket att minska utsläppen av koldioxid. Dessutom inkluderar Stockholm Exergis planer för kraftvärmeverket en möjlighet att avskilja koldioxid och därigenom skapa minusutsläpp.

-  Vi har en testanläggning för att fånga in koldioxid i Värtan som visar goda resultat. Det nya kraftvärmeverket i Lövsta förbereds för att kunna använda tekniken storskaligt för att fånga in koldioxid från atmosfären. Tekniken är viktig för att motverka klimatförändringarna och Stockholm kan bli den första huvudstaden i världen som fångar in koldioxid storskaligt, säger Stockholm Exergis vd Anders Egelrud.