BLOGG Det finns gott om beskrivningar där företag inom olika branscher har dragit fördelar av en digitalisering. Fördelarna är tydliga; förbättrad tillgänglighet, lägre underhållskostnader och ökad produktivitet. Elnätsföretagen står på tröskeln till en revolution där användningen av big data och dataanalys står i centrum.
Att analysera elnätets driftsignaler och tillståndet hos olika anläggningsdelar för att upptäcka indikationer på att ett strömavbrott är på väg att inträffa, kan ge driftorganisationen värdefull tid och möjlighet att göra omkopplingar i nätet och begära insatser för att åtgärda potentiella felkällor. Denna tillämpning har stor fokus inom forskningsvärlden där man utnyttjar stora mängder av tidsseriedata. Ett mål är att hitta tidiga indikatorer på att ett fel är på väg att inträffa – en problemformulering kring prediktering vilken kan lösas med dataanalys t.ex. machine learning. Ytterligare exempel på problemformulering är att kunna klassificera händelser för att lättare åtgärda felet. Då har felet redan inträffat men tack vara ett tänkt diagnostiseringsverktyg baserat på dataanalys kan felet snabb åtgärdas och strömmen återställas.
I Sverige kommer nya elmätare att rullas ut fram till 2024. Den i ”Förordning om mätning, beräkning och rapportering av överförd el (SFS 1999:716, ändring 2018:426)” kravställda funktionaliteten är ett steg på vägen. Ytterligare funktionalitet som t.ex. elkvalitetsmått kan öka möjligheterna till att dra fördelar från avancerad data-analys. Utländska distributörer har på ett tidigt stadium investerat i datainsamling, infrastruktur och data-analys samt avsett att lösa specifika uppgifter. Baltimore Gas and Electric Company har genomfört ett projekt med två miljoner elmätare och Florida Power and Light arbetar med både smarta elmätare och kundinformation .
Att påbörja digitaliseringen av elnätet utifrån dagens arbetssätt som stöds av de befintliga IT-plattformarna kräver en strategi och en utvecklingsprocess som är förankrad på och drivs aktivt från ledningen . Genom mindre projekt kan organisationen dra lärdomar hur de nödvändiga teknikplattformarna kan utvecklas och stödja den egna organisationens utveckling. Att beakta är även den snabba utvecklingen inom molnbaserade tjänster och SaaS-erbjudanden. Beroende på omfattningen – datamängd och utnyttjandegrad inom företaget – kan en SaaS modell ha fördelar jämfört med en större investering på kort sikt.
En viktig insikt i arbetet med att samla in data och ställa om till datadrivet arbetssätt är att det under en lång tid framöver alltid kommer att finnas många datakällor och specialiserade produkter för datainsamlingen. Att förvänta sig en homogen insamling av datakällor kan bli hindrande av den egna utvecklingen. Istället bör fokus vara på ett eget data warehouse där alla datakällor samlas oavsett struktur eller insamlingsutrustning. Sedan används avancerade verktyg för databearbetning och visualisering på den aggregerade datamängden för att skapa fördjupad insikt.
Än mer viktigt är utvecklingen av arbetssättet, det datadrivna arbetssättet. Planerings- och uppföljningsmöten som stöds av dataanalys med fokus på elanläggningarnas tillstånd ersätter periodvisa planeringsmöten av årets underhållsåtgärder. Beroende på vilken data som finns tillgänglig och vilket analysresultat som görs tillgängligt kommer arbetsrollerna och därmed också kompetensbehovet att förändras.
Som exempel kan nämnas asset management, där insamling och analys av data från elnätutrustningar kan medföra att arbetssättet i underhållsorganisationen kan utvecklas från reaktivt till ett proaktivt arbetssätt. Övervakning och analys av brytartillslagen ger underlag till att påkalla brytarrevision istället för att planera in revisionen med viss återkommande frekvens. Resultatet blir en minskad underhållskostnad över tiden samt ökad tillgänglighet i elnätet och därmed lägre risk för elavbrott.
Totalt sett krävs kompetens- och processutveckling av hela organisationen. Mycket erfarenheter finnas att hämta och som byggts upp inom andra branscher t.ex. Industri 4.0. En stor fördel i denna process är att elnätsbolagen kan samarbeta och dela sina erfarenheter kring både arbetssätt och utrustning, när nu branschen tar steget.
Jonas Lundbäck, utvecklingschef dLab
Detta skriver DLab i ett blogginlägg.
