I ett nystartat forskningsprojekt som drivs av Swerea MEFOS ska forskare testa att använda biokol vid masugnsbaserad ståltillverkning, för att se om koldioxidutsläppen på kort sikt skulle kunna minskas med upp till 30 procent.
Malmbaserad ståltillverkning ger stora utsläpp av koldioxid eftersom masugnsprocessen använder fossilt kol och koks, skriver Swerea. Att begränsa koldioxidutsläppen är idag stålindustrins största utmaning. SSAB:s masugnar i Oxelösund och Luleå är bland de mest energieffektiva i världen, samtidigt som de står för de största enskilda koldioxidutsläppen i Sverige.
− I vårt arbete med att minska koldioxidutsläppen jobbar vi både kort- och långsiktigt. Biokolprojektet är ett mycket bra initiativ för att ytterligare sänka nivåerna med dagens masugns-teknik. Om testerna blir lyckade kan en del av nuvarande kol och koks ersättas av biokol, utan några större investeringar, till en än mer fossilfri produktion, förklarar Era Kapilashrami som är chef för Metallurgin i Oxelösund.
Syftet med forskningsprojektet är att praktiskt visa på möjligheterna att industriellt använda biomassa, som består av förnybar energi, i svenska masugnar för att på kort sikt minska koldioxidutsläppen från processen. Fullt utvecklad, utbyggd och implementerad teknik skulle kunna minska utsläppen av koldioxid från masugnsbaserad ståltillverkning med runt 30 procent.
− Beräkningar som vi har gjort i ett tidigare projekt visar att det finns potential att minska fossila koldioxidutsläpp genom att använda biokol, säger professor Lena Sundqvist Ökvist, projektledare på Swerea MEFOS. Nu får vi en unik möjlighet att testa det i praktiken. Industriförsöken kommer att visa både hur hantering av biokol fungerar i befintliga system och vilken effekt det har på masugnsprocessen och koldioxidutsläppen som helhet.
Nära samverkan kommer att ske med skogsindustrin och teknikutvecklare av biokol. Projektets resultat kommer därmed att kunna användas av såväl stålföretag som biokolproducenter. Tekniken kan på sikt också överföras till andra metallproducenter som exempelvis icke-järn, järnpulver och ferrolergeringsindustrin.
Projektet finansieras av Energimyndigheten med 5,4 miljoner kronor. Partner i projektet är Swerea MEFOS, Luleå tekniska universitet och SSAB.
