Med en ny regering och nya regelverk samt en framtid som ser dyster ut för kärnkraftsindustrin väntar utmaningar bakom nästa hörn, menar Mats Ladeborn, chef för utveckling på Vattenfall, som talar om möjliga framtidsscenarion för kärnkraften på Kärnteknik i år.
De flesta av kärnkraftverken i Sverige som är byggda under 70-talet kommer troligen tas ur drift under de kommande 20 åren, då produktionskapaciteten börjar bli gammal, påstår Mats Ladeborn. Och mellan 2030–2050 kommer troligen alla kärnkraftverk som är i bruk idag försvinna och måste då ersättas med något. Det problem som Sverige, och Europa, kommer stå inför kommer vara valet av ett nästkommande energiförsörjningssystem.
– Kärnkraftverkens produktionskapacitet i Europa kommer också att bli för gammal för att vara i bruk. Vad ska vi då ersätta kärnkraften med? Vattenfall har försökt analysera hur det framtida energisystemet skulle kunna se ut genom att överväga de alternativ som finns. Vi skulle bland annat kunna bygga nya kärnreaktorer, eller använda oss mer av produktionssätt som innefattar kol eller gas, säger Mats Ladeborn.
En balans i energisystemet
Från ett produktionsperspektiv och ett infrastrukturperspektiv kommer det krävas enorma investeringar i framtidens energiproduktion, menar Mats Ladeborn. Fyra procent av Sveriges elproduktion kommer att fasas ut, på grund av gamla kärnreaktorer.
– Vi tror att det kommande energisystemet kommer att baseras på tre faktorer, en av dem är klimat och miljö, en fråga som sitter högt upp på agendan. Men vi kan inte endast förlita oss på den faktorn då det också finns två till - utbud och konkurrens. I Sverige tar vi för givet att vi har elektricitet varje dag, men samma gäller inte för Europa. Många länder skär ner på produktionen av el, och Sverige måste då tänka på att kunna förse ett utbud till de länder som behöver det. Sedan har vi också konkurrens, tredje faktorn. Europa ligger efter, priser i både Asien och USA sjunker men stiger i Europa. Det är väldigt viktigt att vi kan skapa en balans i energisystemet och fundera på hur kärnkraften kommer att kunna passa in i framtiden.
En stabilare produktion med säkert utbud
Enligt Mats Ladeborn ligger mycket av lösningen i en stabilare och bättre fördelad produktion.
– Idag producerar vi mycket kärnkraft på platser i landet där det inte konsumeras lika mycket. Vi måste börja producera energi där den behövs som mest. Några av de potentiella platserna för nya kärnkraftverk skulle kunna vara Ringhals eller Forsmark. Men vi måste vara säkra på att det faktiskt finns en efterfrågan för el. Det är viktigt, som jag sa innan, att vi har en stabil produktion och ett utbud. Och att de nya regelverken som kommer måste vara breda och generella och ta med alla produktionskapaciteter som finns, i diskussionen.
Miljömässigt borde vi använda mer el
När det kommer till att få ett perspektiv på kärnkraft kan man se över EU:s regleringar, menar Mats Ladeborn. EU vill att vi ska minska på koldioxidutsläppen med 80-95 procent baserat på siffror från 1990-talet, till år 2050.
– EU anser att det kommer vara nödvändigt att byta ut all kärnkraftverkskapacitet till 2050 i Europa, för att följa regelverken, men vi ser samtidigt att det kommer bli en ökning av produktionen av el från 20 till 25 procent. Inte i Sverige men i Europa, och där borde vi producera mer el, speciellt då elproduktionen inte påverkar miljön lika mycket. Från ett Europeiskt perspektiv är detta en enorm utmaning. Ett av de scenarion som är möjliga är att vi ska kunna lagra energin genom CCS – Carbon Capture and Storage, men den lösningen ser vi inte i Europa idag. Om ökningen av elanvändningen i Europa stämmer kommer 90 procent av det nya energisystemet vara kärnkraft år 2050 – vilket betyder 80 till 100 nya kärnreaktorer i Europa.
