Det är en vanlig uppfattning att solkraft inte passar i vårt nordiska klimat. Forskare vid Uppsala universitet har studerat hur spotpriserna och effektbalansen hade påverkats under 2018 om en större andel solel hade ingått i den svenska elmixen. Studien visar då att en ökad andel solel hade haft en positiv inverkan på kraftbalansen i det svenska elsystemet.
Elproduktion med hjälp av solceller har under de senaste åren blivit allt vanligare globalt (cirka 2,5 % 2018). I Sverige är dock andelen betydligt mindre (cirka 0,2 %). Det finns en utbredd uppfattning att solel inte passar för ett nordiskt klimat med liten solinstrålning under vintern då elbehovet är som störst och mycket solinstrålning under sommaren när elbehovet är lägre.
Den varma och torra sommaren 2018 innebar att vattenmagasinen vid de svenska vattenkraftverken var lägre än normalt, vindkraften producerade mindre än vanligt och att det var svårare att kyla reaktorerna vid landets kärnkraftverk. Detta ledde troligen till de höga elpriserna på den nordiska elmarknaden Nord Pool. Svensk Solenergi gav därför forskare vid Uppsala universitet i uppdrag att studera hur spotpriserna och effektbalansen i Sverige hade påverkats under 2018 om en betydligt större andel solelproduktion hade ingått i den svenska elmixen.
I ett scenario med fem procent solel sänks medelpriset på Nord Pool med 1,3 €/MWh eller 3,2 procent på årsbasis (se Tabell 1), men prissänkningen är störst på våren, mars–maj (2,6 €/MWh). Detta beror på att solinstrålningen och därmed också solelproduktionen är högre under våren än under hösten, samtidigt som elbehovet är ungefär detsamma.
Resultaten indikerar också att om fem procent av det svenska elbehovet täcks av solkraft, påverkas inte regleringsbehovet (från vattenkraften) i det nordiska kraftsystemet nämnvärt. Vid högre andelar blir dock regleringsbehovet högre.
I studien undersöktes också hur solelens så kallade värdefaktor påverkas beroende på hur stor andel solel som antas ingå i elmixen. Värdefaktorn beräknas som det genomsnittliga priset för solel dividerat med det genomsnittliga priset för all kraftproduktion för en viss tidsperiod. Värdefaktorn för solel var 1,13 under 2018. En värdefaktor över ett indikerar att solelanläggningarna producerar mer då efterfrågan är hög än när den är låg, vilket är positivt för den som producerar solelen eftersom denne får bättre betalt för solelen än för ett genomsnittligt kraftslag. Med fem procent solel blir värdefaktorn 1,04 på årsbasis, men 0,99 under sommarmånaderna.
Resultaten visar också att med fem procent solel, minskar elspotpriset med 4,5 €/MWh under den timme då elbehovet var som störst under året (28 februari). Trots att det var vinter, bidrog alltså solelen till att sänka efterfrågan på el från annan kraftproduktion (Se Figur 1).