”Kärnkraften gör global comeback”

Kärnkraften har under lång tid lidit av ett dåligt rykte. Den politiska styrningen har tvingat in kärnkraftsindustrin i västvärlden, med några få undantag såsom Frankrike och Finland, i en defensiv position. Man har valt att ligga lågt istället för att gå på offensiven och peka på den rena, säkra och ekonomiska kärnenergins stora potential i en framtida utveckling. På senare tid har dock läget förändrats radikalt, skriver Alarik Haglund i ledaren i Nordisk Energi.

Ett ständigt ökande energibehov – en fjärdedel av jordens befolkning saknar fortfarande idag tillgång till el – hotet från växthusgaserna, de kraftigt höjda olje- och gaspriserna och staters behov av en oberoende energiförsörjning har öppnat upp för ett nytt intresse för kärnkraften som energikälla.

30 reaktorer är just nu under byggnad runt om i världen i en accelererande kärnkraftsutveckling och 24 länder, varav sex satsar på kärnkraft för första gången, planerar för byggande av ytterligare 104 reaktorer. 441 kärnkraftsreaktorer är idag i drift i 31 länder.

I Kina, där kärnenergin oblygt saluförs som den ”gröna energin” har man inlett en omfattande utbyggnad för att börja bryta landets enorma beroende av kolalstrad elenergi. Under de närmaste 15 åren byggs 35 reaktorer. Andra länder som satsar på kärnkraft är Ryssland, Japan, Indien, Sydkorea och Taiwan. I USA har islossningen startat med nya tillstånd och omfattande satsningar på mer avancerade kärnkraftverk. England har i princip beslutat sig för att börja ersätta gamla verk med nya, men ett oklart politiskt läge kan försena en generationsväxling.

De anläggningar som byggs idag är kärnkraftverk av tredje generationen. De är extremt säkra och mer effektiva än de tidigare. Med den fjärde generationen reaktorer som nu planeras, sker ett teknologiskt språng i utvecklingen. Här används högtemperaturteknik och ”snabbare” reaktorer, som ytterligare kan öka effektiviteten med upp till 25 procent. Här skapas också möjligheten till vätgasproduktion, som kan ersätta oljan som bränsle i tranportsektorn utan klimatpåverkan. Dessutom öppnas nya användningsområden i olika industriprocesser.

Dessa morgondagens reaktorer kommer att kunna ha en sluten bränslecykel med ett ännu större utnyttjande av uranbränslet och där de radioaktiva restprodukterna bränns i reaktorerna i stället för att bli avfall. Plötsligt handlar lagringstiderna om hundratals år i stället för som tidigare, tusentals år.

Kärnkraften är en koncentrerad energiform med ett högt teknikinnehåll. Den ställer mycket höga krav på forskning, processer, material och teknologi och driver på så sätt utvecklingen framåt på många områden. Den är det naturliga steget efter den döende olje-ekonomin, som i sin tur följde på ved-ekonomin och kol-ekonomin. I satsningen mot mer avancerade reaktorer har den kapaciteten att på ett avgörande sätt svara mot vårt framtida behov av ren energi.