Senare i vår flyttar de första hyresgästerna in i Kungsbrohuset – Jernhusens glasade kontorsbyggnad intill Stockholms centralstation. Byggnaden klassificeras enligt tre olika miljömiljöcertifieringar och har redan fått stor uppmärksamhet för sina många miljövänliga lösningar.
I stort sett hela fastigheten är redan uthyrd, bland hyresgästerna märks mediekoncernen Schibsted som hyr fyra våningsplan till sin svenska verksamhet, bland annat Aftonbladet och Svenska dagbladet.
– Uthyrningsläget är gott, vi har ett plan kvar att hyra ut. Vi räknar med att det är uthyrt till invigningen den första april, säger Karl Sundholm på Jernhusen.
Kungsbrohusets miljösmarta lösningar har blivit en viktig del av Jernhusens marknadsföring. Schibsteds informationschef Olof Brundin bekräftar att de gärna vill förknippa sina verksamheter med Kungsbrohusets miljöprofil.
Tre miljöcertifieringar
Det finns flera system för att miljöcertifiera en byggnad på den svenska marknaden. Kungsbrohuset certifieras enligt EU-märkningen Green building samt de två svenska systemen P-märkning och Miljöklassad byggnad.
Enligt Karl Sundholm valde Jernhusen de tre miljömärkningarna för att de kompletterar varandra.
– Dessutom känner vi att det är de certifieringarna som fungerar bäst på svenska hus. I till exempel LEED och BREEAM finns idag detaljer som inte riktigt passar svenska förhållanden, säger Karl Sundholm.
LEED är ett miljöklassningssystem som utvecklats och leds av US Green Building Council. Det är i grunden en omarbetning av det brittiska systemet BREEAM.
– Vi tycker också att det var lite kul att applicera tre system på en och samma byggnad, vi var först med det och nu har flera andra följt efter, fortsätter Karl Sundholm.
För att uppfylla kraven för miljöcertifieringarna har Jernhusen huvudsakligen använt sig av väl beprövade metoder. Det unika är snarare att miljöanpassningarna kombinerats i ett och samma hus.
Halverad energiförbrukning
Målsättningen är att huset ska dra 50 kilowattimmar per kvadratmeter och år, mer än en halvering jämfört med energikraven i Boverkets byggregler. Som i alla andra energieffektiva hus är grunden till den låga energiförbrukningen ett tätt klimatskal och ett effektivt ventilationssystem med värmeåtervinning.
Kungsbrohuset har dubbla fasader. Den yttre fasaden är helt i glas medan den inre, som ligger två decimeter innanför, består till 50 procent av glas. Konstruktionen är betydligt mer energieffektiv än en traditionell glasfasad.
Fasadglasen har valts med hänsyn till både värmeisolerande och solavskärmande egenskaper. I många projekterings- och förfrågningsunderlag används en fönsterytas U-värde eller värmeisolering som den viktigaste parametern i energiberäkningen. Men för en rättvisande bild måste G-värdet, soltransmittansen, vägas mot fönstrets värmeförlust.
En glasyta kan släppa in mycket gratis solenergi, bra på vintern men en nackdel under sommarhalvåret när överhettning lätt blir ett problem i kontorsmiljöer. Det handlar om en noggrann avvägning.
– Bakom varje moment i Kungsbrohuset ligger oerhört mycket kunskap, intresse och engagemang. Vi har inte bara hoppats att det ska bli bra, vi har vetat, säger Karl Sundholm och fortsätter:
– Vi har letat efter alla tänkbara energibesparingsåtgärder för att applicera på Kungsbrohuset.
Några metoder som används i andra sammanhang fick visserligen stryka på foten, till exempel solceller.
– Än så länge kostar de mer energi att tillverka än de producerar. Solpaneler är annorlunda, men ett kontorshus kräver så lite tappvarmvatten att vi valde bort det också, förklarar Karl Sundholm.
Värme från centralstationen
En av lösningarna som fått mycket uppmärksamhet är att överskottsvärmen från de cirka 200 000 människor som dagligen besöker Stockholms centralstation bidrar till att värma upp Kungsbrohuset. Att hus värms upp av människor är i sig inte uppseendeväckande, människor bidrar till uppvärmningen av alla hus där de vistas. Men att leda värmen från ett hus till ett annat är en ny idé.
– Jag känner inte till något annat hus som värms upp på det viset, säger Karl Sundholm.
Ändå är tekniken bakom väldigt enkel. Den bygger på en pump, några rör och två helt vanliga värmeväxlare. Jernhusen räknar med att överskottsvärmen från centralen ska täcka 5-10 procent av det totala värmebehovet. Resten täcks av bland annat bergvärme och fjärrvärme.
Kylbehovet tillgodoses delvis med hjälp av vattnet i den intilliggande Klara sjö. Att ta vara på kylan i vattendrag för att reglera temperaturen i större fastigheter blir allt vanligare.
För att göra uppvärmningen och nerkylningen av Kungsbrohuset mer effektiv är klimatsystemet prognosstyrt. Via internet kommer varje timme detaljerade väderprognoser. Värmetillförslen kan därför öka flera timmar innan utomhustemperaturen sjunker och husets värmelagrande egenskaper kan utnyttjas på bästa sätt. Antalet tillfällen med övertemperatur kan också minskas tack vare det prognosstyrda systemet.
– Prognosstyrda klimatsystem är inte så spridda som man kan tro, idag används de mest på bostadssidan, säger Karl Sundholm.
Ytterligare en spännande lösning som minskar energiförbrukningen är en svensk uppfinning som kan ge dagsljus även i husets inre delar. Den bygger på fiberoptik som samlar upp solljus på taket och sedan leder in det i huset. Att använda riktigt dagsljus är inte bara energieffektivt, det är också bra av arbetsmiljöskäl. Dagsljus har ett bredare spektrum än artificiell belysning vilket upplevs som trivsamt.
– Vi har köpt utrustningen men inte bestämt exakt var den ska installeras, men det blir nog i trapphusen eller på toaletterna, säger Karl Sundholm.
Modern arkitektur
Det är inte bara installationerna och miljöcertifieringarna som gör att Kungsbrohuset andas modernitet, nyskapande och framtidstro. Den arkitektoniska gestaltningen bidrar starkt till epitetet "världens modernaste kontorshus" som figurerat i marknadsföringssammanhang.
Eftersom Kungsbrohuset ligger i en del av Stockholms innerstad som saknar en tydlig profil hade arkitekterna på Strategisk Arkitektur möjlighet att skapa ett hus med ett starkt exteriört uttryck. De dominerande materialen är glas, aluminium och stål.
Gatuplanet är helt uppglasat medan den dubbla glasfasaden är utformad för att skapa ett mönster på de övre våningarnas fasad.
När Strategisk Arkitektur vann ett parallellt uppdrag om Kungsbrohuset var det delvis tack vare glasfasaden och dess samhörighet med Klarabergshuset intill. Klarabergshuset är ett gammalt funkishus med en bitvis kulturmärkt exteriör. Där Kungsbrohuset nu växer fram fanns tidigare ett hus byggt i början av 1950-talet som genomgick en omfattande tillbyggnad på 1980-talet.
Från början fanns planer på att arbeta om det befintliga huset till ett modernt kontorshus eller hotell. Men det befintliga huset hade en rad brister, bland annat låga våningshöjder och daterade installationer.
Fakta
Kungsbrohuset, Stockholm
Byggherre: Jernhusen
Arkitekt: Strategisk Arkitektur
Entreprenadform: Delad
Omfattning: 40 000 kvadratmeter
Byggstart: Mars 2008
Färdigställande: April 2010
Läs detta och många fler reportage i senaste numret av Nordisk Energi!
