Riskulla kraftvärmeverk, Mölndal Energis största investering någonsin, har nyligen börjat producerar el och värme. Kraftvärmeverket speglar en ny syn på energiproduktion, då hela anläggningen uppförs för att bli ett landmärke i Mölndal som ska dra blickarna till sig på ett sätt som lite påminner om Söderenergis nya kraftvärmeverk i Södertälje.
Energiverk ska inte längre vara några anonyma, fönsterlösa byggnader. Riskulla kraftvärmeverk speglar denna nya trend att vilja exponera värmeverk andra industribyggnader till allmän beskådan. Hela byggnaden är arkitektritad (Liljewall arkitekter) och den höga pannbyggnadens uppglasade fasader gör att man kan se rakt in i de processer som försiggår därinne, något som speciellt framhävs på kvällen då lampor lyser upp byggnaden inifrån.
Ett landmärke i Mölndal
Kraftvärmeverket har redan blivit ett landmärke i Mölndal eftersom det sticker upp väl synligt för bilister som kommer körande på Söderleden hundra meter därifrån.
För att ytterligare sätta kraftvärmeverket i rampljuset kommer man att lysa upp det med färgade spotlights från marken när det är mörkt ute.
Men trots ansträngningarna att i bokstavlig bemärkelse sätta strålkastarljuset på kraftvärmeverket har det varit ovanligt tyst om denna miljardinvestering i dagspressen.
Jan Brännström, huvudprojektledare för kraftvärmesatsningen, tycker det är märkligt att Göteborgsposten till exempel inte ägnat projektet mer än en blänkare.
Eldas med grot och torv
Kraftvärmeverket kommer att eldas med grot (grenar och toppar som blir över efter skogsavverkning) och torv och beräknas producera 350 000 MWh värme per år. Det räcker för att trygga mer än 25 000 villors värmebehov och räcker mer än väl till att täcka Mölndals årliga fjärrvärmebehov. Pannan är byggd för att kunna eldas med 50 procent torv, som Mölndal Energi planerar att köpa in från Västergötland och Småland.
Man räknar med att samtidigt kunna producera 130 000
MWh el per år, vilket motsvarar årsbehovet för samtliga hushåll i Mölndal.
Turbinen firades med tårta
Jan Brännström har nästan på dagen när lyckats hålla projektets tidplan. Kostnadskalkylerna för projektet har inte heller överskridits nämnvärt, trots att de stora upphandlingarna av panna och turbin gjordes 2007 när det fortfarande var högkonjunktur. Då blev leveranstiderna längre och prisnivåer rakade i höjden på grund av hög efterfrågan på stål och brist på verkstadsresurser i Asien.
Nyligen firades med tårta vid Riskulla kraftvärmeverk när den nya turbinen fasaden in. Turbinen döptes efter dagens namnsdag till Viola.
Berömmer 3D-modell
Att kunna fasa in turbinen bara drygt två år efter första spadtaget innebär ett mycket högt betyg åt projektorganisationen och leverantörerna, framhöll Christian Schwartz, Mölndal Energis vd.
Jan Brännström som var föremål för berömmet menar i sin tur att de har den 3D-modell de använt att tacka för att de lyckats hålla både tidplan och budgetmål. Leverantörerna av panna, turbin och övriga processdelar har fått leverera sina ritningar till 3D-modell, men det är inte på funktionsentreprenaderna utan på utförandeentreprenaderna som Mölndal Energi gjort de största vinsterna tack vare 3D-modellen.
– Det gäller att ha tänkt igenom allt från början. Att vi i ett tidigt skede bestämde oss för att använda en 3D CAD-modell tror jag är en bidragande orsak till att vi lyckats hålla våra kostnadskalkyler. Det blir ganska ofta ändrings- och tilläggsarbeten på byggsidan, säger Jan Brännström.
Intresset för kraftvärme
Det har länge funnits planer på att bygga nya pannor intill Mölndal Energis befintliga värmeverk.
– Fastbränslepannan från 1984 är byggd så att det ska få plats med ett block till.
Intresset för kraftvärme har vuxit fram under årens gång, berättar Jan Brännström. Under 80- och största delen 90-talet fanns ingen lönsamhet i kraftvärme. Först i slutet av 90-talet började intresset för kraftvärme vakna och 2005-2006 inledde Mölndal Energi förstudier av ett kraftvärmeverk.
Bred uppslutning
Kostnadskalkylerna visade att en investering i kraftvärme skulle bli dubbelt så dyr som Mölndal Energis hela årsomsättning som är en halv miljard kronor.
– I och med att det var en så stor investering måste kommunen gå in som borgenär och kommunfullmäktige blev direktinblandad i beslutet.
Det visade sig finnas en bred majoritet för att bygga kraftvärmeverket.
– En miljöpartist som röstade för förslaget sa till mig: ”En av anledningarna till att jag gick med i politiken var att jag ville stoppa er från att bygga en till kolpanna”, berättar Jan Brännström.
När det gäller kraftvärme finns till skillnad från kolkraft knappast något politiskt sprängstoff. Det hyllas av alla politiker oavsett partifärg som ett miljövänligt sätt att producera såväl värme som el.
Finansiering
Mölndal Energi finansierar miljardinvesteringen som ett lån. Med Handelsbanken Finans har ett leasingavtal skrivits. Banken står som ägare av pannan, turbinen och de andra processdelarna.
Speciellt med kraftvärmeverket är bland annat bränslehanteringen som är förlagd inomhus. Bränslestackarna av grot och flis kommer att stå under tak, vilket är ovanligt.
– Det minskar dammspridningen och sänker ljudnivåerna, förklarar Jan.
Något annat man lagt extra pengar på är avancerad mätteknik i bränslevåg och fukthaltsmätare. Bränslet fukthalt är intressant för energibolagen att känna till eftersom de betalar för den i förhållande till bränslets vikt.
Läs detta och många fler reportage i senaste numret av Nordisk Energi!
