Säkerheten låg i fokus under tvådagarsseminariet Kärnteknik 2012, som hölls i Rotebro utanför Stockholm. Seminariet arrangerades av Inspecta och besökare från hela Europa, samt från Japan och USA, närvarade.
EU har bett att varje land i unionen ska presentera en handlingsplan för hur man kan förbättra säkerheten vid kärnkraftverken i Europa. Denna rapportutlysning har initierat en febril aktivitet hos kärnbranschens aktörer. Under den inledande förmiddagen av Inspectas tvådagarsseminarium samlades branschfolk inom kärnkraftsområdet för att diskutera denna handlingsplan, vilka tester som har gjorts, vad som behöver göras samt konkreta lösningar.
Svenska stresstester
Först ut på talarlistan var Jan Hanberg från Strålskyddsmyndigheten. Jan Hanberg har sedan 2006 varit ansvarig för facilitetssäkerhet samt varit ansvarig för alla stresstester som utförs av Strålskyddsmyndigheten (SSM).
Efter Fukushimaolyckan ombads SSM att granska kärnkraftverken i Sverige. Detta gjordes genom så kallade stresstester, där olika scenarier spelades upp för att se hur väl verken svarade på stress. Baserat på detta skapade SSM en handlingsplan, som ska lämnas till EU till årsskiftet. I mars ska det genomföras motsvarande granskningar av alla nationers handlingsplaner.
- De åtgärder som ska göras måste samordnas. Detta måste få ta tid, så att det sker med kvalitet. I den här handlingsplanen vi har lämnat ifrån oss ska det stå vilka krav det står på oss som myndighet. Vi är på väg mot nya föreskrifter. Det kommer att ta ett antal år innan vi är där. Vi behöver se över så att vi får en gemensam struktur, så att vi inte har dubbelreglering i våra föreskrifter, berättade Jan Hanberg.
- Några av de förbättringsområden man kan peka ut är att man behöver se över vilka naturfenomen som ska inkluderas. Isstorm är ett exempel vi kommer börja ställa krav på. Oberoende inpumpning från en oberoende vattenkälla är också något vi kommer ställa krav på. Vid haverier kommer vi ställa krav på anläggningar som kommer att klara av längre tider utan ordinarie system.
Lärdomar från Fukushima
Rolf Janke från Areva, Tyskland, pratade sedan om vilka praktiska förbättringar man bör göra i de tyska och franska kärnkraftverken, utifrån de undersökningar man gjorde efter Fukushimaolyckan. En av de viktigaste lärdomarna man tog med sig från Fukushimaolyckan, menar Rolf Janke, är att man behöver ett alternativt katastrofsäkert kylsystem, som drivs av en egen energikälla som är oberoende av elnätet, och som ska kunna leverera el vid behov under en längre tid.
Mobila dieseldrivna pumpar, med en effekt på 37 kilowatt, bör införas på samtliga kärnkraftverk. Även ett system för vatteninsprutning, med ett eget elsystem på 200 kilovoltampere.
Rolf Janke nämnde även några av de åtgärder man bör göra i Forsmark. En elektrisk växelströmsgenerator bör finnas, en pump för vatteninsprutning samt ett system för avledning av värme samt mobila lösningar; mycket likt de rekommendationer han gav för de franska och de tyska verken.
Lösningar från Westinghouse
Anders Andrén, Westinghouse, ansvarig för ingenjörskonstutvecklingen på Westinghouse, berättade om några av de lösningar Westinghouse presenterar, som kommer att underlätta vid förbättringen av kärnkraftverken.
- Hur gör vi för att hålla kärnreaktorn kall under en kris, ställde Anders Andrén som en inledande fråga. Alla dessa problem är idag väldigt verkliga. Vi har inte tornados i Sverige, men vi har extremt väder.
Anders Andrén presenterade AP1000, ett kärnkraftverkssystem som upp till den första 72 timmarna efter en olycka automatiskt kan hantera nästan samtliga problem som kan uppstå, utan vare sig operatör eller extern växelströmkälla.
Idag arbetar Westinghouse med alternativa lösningar till vatteninsprutning, problemet med uttjänad vattenkylning, kvävehantering och extra strömförsörjning, samt filter till ventilationssystemet. Anders Andrén presenterade några av de lösningar de själva har tagit fram.
- Passiva autokatalytiska rekombinerare erbjuder en effektiv strategi för kvävekontroll. En annan produkt som är på frammarsch är litiumjonbatteriet, som kommer från mobiltelefonsindustrin. Dessa lämnar ett litet miljöfotspår, kommer i kompakt format och kan monteras i rack. Filtersystemet är ett passivt system som fungerar väl i 30 timmar. Den har en hög avgiftningsfaktor för aerosoler och jod.
ESBWR
Innan den första dagens lunch, berättade Christer Dahlgren om sitt företags, GE-Hitachi, reaktor ESBWR, Economic Simplified Boiling Water Reactor. Reaktorn har i stort sett ett passivt säkerhetssystem som enkelt för bort extravärmen från reaktorns kärna. Kärnan är alltid täckt med minst en meter vatten. ESBWR opererar utan några pumpar och använder ett naturligt flöde för att cirkulera kylningen i reaktorkammaren. Det passiva systemet består av tre delar: ett olserat kondenssystem, ett gravitationsdrivet kylsystem samt ett passivt förslutningssystem.
- Några av de relevanta detaljerna är att vid en krissituation är reaktorn stängd och kyld i mer än sju dagar, berättar Christer Dahlgren. Kammaren för uttjänt bränslevatten är designat för att klara ett 72 timmar långt strömavbrott. Den isolerade kondenseraren fungerar utan växelström. Kärnan är kall och täckt.
Tema utmaningar under eftermiddagen
Under eftermiddagen var temat operativa utmaningar. Carl-Johan Börjesson från Vattenfall pratar om vilket energisystem som kommer att krävas i framtiden. Randy Nanstad från Oak Ridge National Laboratory i USA diskuterar problematiken med materialhållfasthet och hur man förlänger livslängden på kärnkraftverk.
- Scenariot vi har idag är att det kan komma att ske en substantiell reduktion av grundbelastningen på elnäten till år 2024. EU vill reducera utsläppen av växthusgaser med upp till 95 procent, jämfört med nivåerna för år 1990, till år 2050. Energiscenariot säger att det kommer att ske en ökning av elbehovet, inledde Carl-Johan Börjesson från Vattenfall.
Vattenfall investerar idag i samtliga sex energiresurser: vind, kol, biomassa, gas, kärnkraft och vattenkraft. Enligt Carl-Johan Börjesson finns det endast tre alternativ som duger i Sverige, vattenkraft, kärnkraft och elimport. De övriga är på ett eller annat sätt oönskade eller svåra att bygga ut.
Problemen kring materialdegradering
Björn Brickstad på Strålskyddsmyndigheten berättade under en halvtimme om problematiken kring materialens degradering efter lång tid. Brister kan uppstå på alla oväntade ställen, därför bör man göra inspektioner av hela kärnkraftverket, inte bara på de ställen som man känner till att det kan uppstå fel.
- Åldringsaspekten är en långsam aspekt som man bör vara vaksam på för att kunna sätta in åtgärder i tid. Sveriges kärnkraftsflotta börjar närma sig sluttiden, så det här seminariet är högaktuellt. 94 procent av alla skador har upptäckts genom inspektioner, sade Björn Brickastad.
- Nya data visar att utmattningslivslängden kan vara kortare än man räknat med när man tar hänsyn till reaktorvattenmiljö. Utmattningssprickor kan uppträda på oväntade ställen. Det här är något som Sverige måste kunna hantera, särskilt vad gäller långtidsdrift. Med analyser behöver man visa att man har tillräckligt med utmattningslivslängd.
Under seminariets andra dag hölls två sessioner samtidigt i olika salar. Under temat material- och strukturintegritet, termohydraulik och vätskedynamik, inspektion och testning och regleringar och standarder hölls flera seminarier.
