En ny biogasanläggning i Sävsjö i Småland med kapacitet att producera 19 gigawattimmar biogas har invigts. Biogasen produceras ur gödsel som hämtas från lantbruk i närområdet – lantbrukarna får sedan tillbaka sin gödsel i förädlad form. Ett gödselutbyte som alla är vinnare på.
Under invigningsceremonin framhöll Sävsjös kommunordförande anläggningens betydelse för miljön och som en lyckad kombination av småländsk initiativrikedom och klurighet med modern ingenjörsteknik.
Det är Göteborg Energi som byggt biogasanläggningen i Sävsjö. Energibolaget har nu sex biogasanläggningar i drift, framför allt i Västergötland, som använder slakteriavfall och restprodukter från jordbruket för att producera biogas. Anläggningen i Sävsjö är en av de medelstora med sin kapacitet på 19 gigawattimmar biogas om året. Störst är Gasendal, en anläggning i Arendal som också är en av världens största med sin produktion på 16 gigawattimmar.
6000 ton minskade koldioxidutsläpp
Att det är Göteborg Energi som äger hela eller är delägare i biogasanläggningar långt utanför hemkommunen är ingenting man hymlar med, även om det de facto innebär att det kommunägda bolaget gör inbrytningar på andra kommuners energimarknader. Under själva invigningsceremonin hördes också mest göteborska från det provisoriskt uppresta podiet på anläggningsområdet, medan åskådarbänkarna fylldes med besökare från närområdet.
Nu är biogasproduktion knappast den mest lönsamma energiverksamheten man kan syssla med, delvis på grund av att det är en rätt ny produkt på ny marknad. Vad som framför allt brukar framhållas och som Göteborg Energi också gör ett stort nummer av, är biogasens positiva effekter för miljön. Till exempel leder den biogas som ska produceras i Sävsjö till 6000 ton minskade koldioxidutsläpp om året, i form av 2,2 miljoner liter diesel eller bensin som den trycker undan. Under invigningen möttes besökarna av den fyndiga sloganen ”Biogas är skitnödvändigt!” som förstås anspelade på biogasens miljöfördelar.
Lång resa
Biogasanläggningen i Sävsjö initierades för cirka 10 år sedan i och med att Jönköpings kommun gjorde en utredning.
– Man tittade efter var det fanns gödselkluster och fann att i Sävsjötrakten fanns många lantbrukare med kor. Fem lantbrukare tog till sig idén och har blivit delägare, berättade Ann-Charlotte Frick, vd på Sävsjö Biogas AB, som till vardags arbetar på Göteborg Energi.
Det har dock varit en lång resa för idén att bli verklighet.
– Det har framför allt varit många resor mellan Sävsjö och Göteborg, skojade Ulf Martinsson, Göteborg Energi, som också berättade om de många studieresor de företagit till bland annat Danmark för att studera olika gödseltekniker som förrötning och filtrering av gödslet.
– För att inte tala om alla tekniska diskussioner vi haft med Läckeby.
Läckeby Water Group är företaget som byggt anläggningen.
Projektet skulle bordläggas
Vid ett tillfälle var projektet snubblande nära att läggas ner.
– I december 2010 fick jag kasta mig på cykeln och åka till Gustav Adolfs torg. Jag fick höra att projektet höll på att bordläggas. Men vi fick till stånd så att kommunstyrelsen snabbehandlade ärendet. Ett viktigt argument var att projektet hade Klimp-bidrag som inte fick förfaras, berättade Tisse Jarlsvik, Göteborg Energi.
Klimp-bidrag var ett statligt stöd till klimatinvesteringar som minskar växthuseffekten. Sammanlagt åtta miljarder delades ut till utvalda projekt mellan 2003 och 2008.
Framtidens biogasanläggning
En positiv effekt med att utvinna biogas ur gödsel är att lantbrukarna, som levererar gödsel som råvara, får tillbaka en mer högvärdig produkt, biogödsel.
– Det är gödsel med mer näringsvärden och som också luktar mindre, förklarade Ann-Charlotte Frick.
Kan då biogasanläggningen bara drivas med gödsel eller är det utbudet för litet?
En som tittat in i biogasanläggningarnas kristallkula är Kjell Axelsson från Läckeby/Purac, en annan av talarna under invigningen.
– I framtiden måste biogasanläggning bränslemottagningar vara flexiblare så att de kan ta emot olika substrat.
Samtidigt menar Kjell Axelsson att Sävsjös biogasanläggning är ett lysande exempel på hur framtidens biogasanläggningar kommer att se ut.
– Trenden mot medelstora och stora biogasanläggningar kommer att fortsätta. Anläggningar med 20 till 60 gigawattimmar kommer att dominera, siade han.
Prisbild ingen begriper sig på
Kjell Axelsson förutspår större samverkan mellan lantbruken och livsmedelsindustrin för att säkra tillgången på substrat. Han tror även att ägarstrukturen kommer att förändras, där såväl lantbrukare, kommuner och industrin är delägare i en och samma biogasanläggning, vilket också kräver ökat samarbete.
När det gäller finansieringen av nya anläggningar ser det dystert ut på grund av bankernas krav på egenfinansiering.
– Men här finns plats för nya entreprenörer som till exempel vi i Läckeby, sade Kjell Axelsson som också är övertygad om att även försäljnings- och distributionsmarknaden öppnas upp för fler aktörer.
– I dag är det för få aktörer och dessutom finns en prisbild på biogas som ingen begriper sig på, åtminstone inte jag, sade Kjell Axelsson.
Fakta:
Den nya biogasanläggningen i Sävsjö är ett samprojekt mellan lokala lantbrukare och Göteborg Energi. Ett gemensamt bolag har bildats – Sävsjö Biogas AB – som samägs av Göteborg Energi och Vrigsta Fjärrvärme AB.
Anläggningen kommer initialt att producera 19 gigawattimmar gas per år, vilket motsvarar cirka 2,2 miljoner liter bensin.
Anläggningstyp: Gödselanläggning
Teknik: Kemisk absorption
Energiproduktion: 19 gigawattimmar
Placering: Djupadal i Sävsjö
