Pappersbruket Smurfit Kappa Kraftliner i Piteå, Europas största tillverkare av kraftliner för wellpapptillverkning, kommer i höst att genomföra ett omfattande energieffektiviseringsprogram. Huvudsyftet är att säkra driften på sodapannan, som har nästan 40 år på nacken och där tillgängligheten sjunkit på senare år.
Ombyggnaden av sodapannan, som kommer att ske på flera ställen samtidigt, är en investering på cirka 200 miljoner kronor. Den fjärde augusti stannar produktionen i pappersbruket och driften beräknas ligga nere i 35 dygn då sodapannan byggs om.
– När sodapannan står stilla stannar tillverkningen av pappersmassa. Det ger till tillgänglighetsbortfall i pappersproduktionen, förklarar Urban Lundmark, projektchef för ombyggnationen av sodapannan på Smurfit Kappa Kraftliner Piteå.
Ett normalt driftstopp i pappersbruket brukar inte vara längre än sju dygn om året.
– Visst kommer lönsamheten att påverkas av det långa driftstoppet, men sodapannan är byggd 1972 och är märkt av tidens tand, säger Urban Lundmark som dessbättre räknar med en ganska kort pay-off-tid.
Läckor i economisrarna
Under 2008-2009 började det märkas att tiden hunnit ifatt sodapannan och problem med bland annat läckor i economisrarna tillstötte. Ändå kommer man inte att byta ut den nästan fyrtio år gamla sodapannan. Anledningen är att det kostar mindre att rusta upp den än att bygga en ny panna.
– Tyvärr är det längre stopptid att renovera en anläggning, säger Urban. Dessutom kan alltjämt funktionsdugliga komponenter i den gamla pannan återanvändas.
Fler energieffektiviseringsåtgärder
700 ton värmeöverföringsytor, så kallade economisers, och konvektionstubsatser kommer att skäras ut ur den gamla sodapannan. Nya komponenter tillverkas hos YIT i deras fabrik i Varkaus i Finland. För montaget svarar också YIT som tar med sig egen arbetskraft till Piteå, sammanlagt cirka 300 personer som kommer att arbeta där under hela driftstoppet.
– Vi gör också ett antal energieffektiviseringsåtgärder i investeringen vid tryckkärlsombyggnationen, vi sänker utgående rökgastemperatur från pannan och byter till ångförvärmda luftförvärmare för att öka elproduktionen. Vi byter ut gammal instrumentering, styrsystem och panelinstrument mot ABB:s XA800 styrsystem.
Nytt sotningssystem
Den tredje delen av ombyggnationen rör sotningen. Ett nytt, effektivare sotningsstyrsystem ska minska ång- och energiförbrukningen.
– Vi räknar med en minskning på 20-30 procent av energibehovet till sotningen, berättar Urban Lundmark.
När sodapannor rengörs under drift går det åt stora mängder energi. Sotblåsarna, ett slags roterande lansar, drivs med ånga. Det mesta av rengöringen via sotningen sker när sotarna går in i pannan, den sotning som sker när sotblåsarna går ur pannan är onödig och då går ånga till spillo. Cirka 90 procent av rengöringen vid en sotblåsning sker innan sotblåsaren vänder och går ut.
– Den nya styrningen innebär att ingen sotning alls sker på utvägen.
På så sätt sparar man en del ånga. Man kommer därtill att skaffa sex helt nya sotblåsare och installera den så kallade HISS-tekniken på alla sotblåsare. Tekniken innebär förutom effektivare ånganvändning att sotblåsarna kan köras oftare, vilket leder till att aska inte hinner ligga och hårdna på värmeytorna – något som ytterligare underlättar sotningen.
Energislukande verksamhet
Pappersbruk slukar enorma mängder energi och framför allt elenergi och numera biobränsle. Smurfit Kappas pappersbruk i Piteå har en elförbrukning på 65 MW/h. Eftersom de själva producerar drygt hälften så mycket kan de räkna bort den delen, men deras ”nettoimport” blir fortfarande mycket stor och varje energieffektiviseringsåtgärd kan leda till stora besparingar.
