Finländska Energibranschens Centralförbund har räknat ut att kostnaderna för produktionen av el är av samma storleksordning i stora kärn-, kol- och gaskraftverk. Elenergi producerad i kondenskraftverk, som utnyttjar andra bränslen, eller med vind- och solkraft är däremot dyrare.
Enligt studien skiljer sig dock kostnadsstrukturerna för elenergi som produceras med kärn-, kol- och gaskraft betydligt från varandra. Byggkostnaderna för ett kärnkraftverk är betydligt högre än investeringskostnaderna i kol- och gaskraftverk. Orsaken till detta är de mångfaldiga säkerhetssystem och -anordningar samt den reaktorinneslutning som krävs vid ett kärnkraftverk. Cirka 60 procent av priset för den elenergi som produceras i ett nytt kärnkraftverk är kapitalkostnader, medan motsvarande andel i ett gaskraftverk är cirka 20 procent och i ett kolkraftverk cirka 30 procent. Energibranschens Enligt Centralförbundets beräkningar sjunker kapitalkostnaderna sjunker successivt och produktionskostnaderna blir motsvarande lägre. Kärnbränslets andel i kärnkraftselpriset är cirka 15 %. Cirka en tredjedel av detta utgörs av priset för uran. Bränslekostnadernas andel i priset för el producerad med naturgas är cirka 70 % och för el producerad med kol cirka 40 procent. Därför är bränsleprisvariationernas effekter på kärnkraftselpriset betydligt mindre än effekterna på gas- och kolkraftselpriserna. En fördubbling av uranpriset skulle till exempel höja kärnkraftselpriset med cirka 5 procent. En fördubbling av priset på naturgas skulle höja gaskraftselpriset med hela 70 procent.
Dessutom är en tilläggskostnad att vänta i priset på fossila bränslen som orsakas av koldioxidutsläppens minskning. Tilläggskostnaden uppkommer vid anskaffningen av nödvändiga utsläppstillstånd. I Finland har variationerna i bränslekostnader även effekter på den producerade elkraftens inhemska andel, eftersom såväl naturgas och kol som uranbränsle måste importeras. Pågrund av kärnkraftens låga bränslekostnader är importkostnadernas andel, räknat för en anläggnings totala livslängd, betydligt lägre än för anläggningar som använder fossila bränslen.
Den övriga delen av elpriset består av kraftverkens drift- och avfallshanteringskostnader. Avfallshanteringskostnaderna utgör en nästan lika stor andel av elpriset både för kärnkraftsel och för kolproducerad el. Vid kärnkraftverk består dessa kostnader av beredskapen för hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle och annat radioaktivt avfall. Vid kolkraftverk orsakas kostnaderna av i första hand luftvårdsåtgärder, speciellt avlägsnandet av stoft, samt svavel och kväve ur anläggningens rökgaser. Beroende på den olikartade prisstrukturen är kärnkraftsel och stenkolsel lämpliga för uppgifter av olika karaktär i den finländska elförsörjningen. Basbehovet av elkraft som är stabilt året runt täcks bäst av kärnkraft. Därigenom blir den årliga drifttiden lång för amorteringen av ett kärnkraftverks stora kapitalinsats.
Finländska Energibranschens Centralförbund konstaterar att kolkraftverken, som utnyttjar dyrbarare bränsle, är endast i drift under den tid av året då förbrukningen är stor.
