Kinas ledare har nu, parallellt med miljökonferensen i Paris, för första gången åtagit sig att se till att förnybara energikällor och kärnkraftverk står för minst 20 procent av landets energiproduktion år 2030. Antalet kärnkraftverk ska mångfaldigas under det följande årtiondet.
Kinas chefsförhandlare vid klimatkonferensen, Xie Zhenhua, sade i november att Kina önskar att konferensen i Paris utmynnar i ett juridiskt förpliktande avtal. Hittills har Kina sagt nej till bindande och ovillkorliga klimatavtal.
Kina har just nu 30 kärnkraftverk i bruk, men planerar att bygga sex till åtta kärnkraftverk per år mellan 2016 och 2020. Kärnkraftsproduktionen från reaktorer som håller på att byggas och de som redan är i drift kommer at nå 88 gigawatt i slutet av 2020. För närvarande pågår byggnation av 21 kärnkraftverk . Enligt planen, kommer Kina att öronmärka ytterligare 570 miljarder US-dollar för bygget av nya kärnkraftverk.
Det betyder att Kina ytterligare intensifierar sin rekordartade satsning på att utveckla kärn-, vind-, sol- och vattenkraft. Kina producerar redan betydligt mer vindkraft än något annat land. Det är betecknande att 40 procent av alla vindturbiner som togs i bruk i fjol installerades i Kina.
Kina är också den ledande tillverkaren av solpaneler. Dessutom finns det fler vattenkraftverk i Kina än i något annat land. Många av de största och mest omstridda dammarna har uppförts där.
Premiärministern Li meddelade tidigare i år att Kinas mål är att bli en av de ledande kärnkraftsmakterna i världen. Kina har utvecklat en egen kärnkraftsteknologi som landet nu marknadsför också i väst.
Trots den enorma satsningen på alternativa energikällor fortsätter Kinas energiförsörjning att vara beroende av förorenande kol. Kina förbrukar mer kol än något annat land, och för närvarande producerar kolkraftverken ungefär 70 procent av all energi.
- Så länge som Kinas ekonomi växer ens någorlunda snabbt fortsätter landet oundvikligen att släppa ut väldiga mängder växthusgaser. I varje fall är det uppmuntrande att regeringen har förändrat sin tidigare undvikande attityd till problemet, förklarar Li Shuo som representerar Greenpeace i Peking.
Kinas energikonsumtion ökar ständigt. Ett stort behov av kolkraft kvarstår även om kolkraftverkens andel av den sammanlagda energiproduktionen väntas minska, vilket sker redan stegvis.
