Stockholm Waterfront Congress Centre är platsen där en lång rad aktörer från energibranschen och massa- och pappersindustrin samlas för de årliga Energi- och Industridagarna. En av de fem konferenserna som går av stapeln är Värme- och Kraftkonferensen, som äger rum den 10 november.
Energi- och Industridagarna som pågår mellan den 10 och 11 november är ett samarbete mellan ÅF, Matarvattensektionen, Sodahuskommittén och Värme- och kraftföreningen. Fem separata konferenser arrangeras, tillsammans med en leverantörsutställning i direkt anslutning till konferenserna.
– Syftet är kunskapsutbyte och att möjliggöra nätverkande. Under den första dagen blickar vi mycket mot framtiden med föredrag om bland annat direktiv, forskning och anläggningar. Det handlar om att se vilka utmaningar som branschen står inför, säger Janice Törmälä, som är ansvarig för Värme- och Kraftkonferensen och processkonsult inom massa- och pappersindustrin.
Lära av varandra
En av föredragshållarna under Värme- och Kraftkonferensen är Maria Carendi, driftingenjör vid Bomhus Energi, som kommer att berätta om företagets drifterfarenheter.
Företaget Bomhus Energi bildades 2010 då kommunalägda Gävle Energi och BillerudKorsnäs, som är ledande inom förnyelsebart förpackningsmaterial, istället för att bygga en varsin ny kraftvärmepanna valde att gå samman och skapa Bomhus Energi och bygga en gemensam kraftvärmeanläggning, som säkrar både ångleveranser till industrin och behovet av hetvatten till fjärrvärmenätet. Den nya anläggningen, som ägs till hälften av vardera parten, ligger inne på BillerudKorsnäs område i Gävle och var driftklar hösten 2013. Anläggningen består av en biopanna, en turbin och bränslehantering med kringutrustning. Biopannan är en så kallad BFB-panna, där bränsle och sand cirkuleras i en bubblande fluidbädd med hjälp av luft. Pannan, som levererades av Metso (nuvarande Valmet), har en effekt på 150 megawatt. Tack vare att pannan och turbinen delas mellan två verksamheter har anläggningen en bättre verkningsgrad och därmed mindre biobränsleåtgång. I pannan eldas främst bränsle från BillerudKorsnäs Gävle, i form av bark, spån och biofiber. Vid start av anläggningen samt vid eventuella störningar på biobränsleinmatningen finns det emellertid även möjlighet att elda olja. Det är då beckolja som används.
– Jag tänkte jämföra vad vi trodde inför starten av vår anläggning med hur det fungerar idag. Våra leveranser startade 2013 och det finns alltid sådant som man ansåg innan som inte stämmer i efterhand, även om det mesta stämmer. Exempelvis hade vi räknat med betydligt mycket mer beckoljekörning. Vi skulle stödelda med beckolja när vi inte fick tillräckligt torrt bränsle, men pannan klarade lägre torrhalter än utlovat. Men å andra sidan har vi inte haft några riktigt kalla och snöiga vintrar sedan vi kom i drift, säger Mara Carendi.
Återvinning av slagg
Talar på konferensen gör även Stig-Olov Taberman, miljöingenjör vid Tekniska verken i Linköping. På temat askor och avfallsförbränning diskuterar han bland annat slaggets goda konstruktionsegenskaper och möjligheterna att använda återvunnet slagg, i form av slaggrus, vid bland annat vägbyggen.
Slaggrus är det namn som inom avfallsbranschen används för förädlad bottenaska från förbränning av hushålls- och industriavfall i en rosterpanna. Förädlingen sker genom att bottenaskan släcks i ett vattenbad, transporteras ut till ett utomhuslager där den får mogna i 6 månader och sedan siktas. Dessutom separeras järnskrot bort med hjälp av magneter och i vissa fall sorteras även koppar och aluminium ut med en virvelströmseparator. Den 6 månader långa lagringen gör att ämnen som bly och zink minskar sin utlakning så att slaggruset blir acceptabelt att användas i till exempel vägar och utfyllnader. Under lagringen sjunker även pH-värdet från cirka 12 till cirka 9 genom karbonatisering av framförallt kalkhydrat.
– När slaggen är färsk och kommer ut från anläggningen så har den ett rätt så högt pH-värde och inte så goda materialtekniska egenskaper. Men när den får ligga och karbonatisera med hjälp av luftens koldioxid så får man helt andra materialtekniska och miljömässiga egenskaper, säger Stig-Olov Taberman.
Slaggrus ser ut som gråsvart sandigt grus och har liknande geotekniska egenskaper. Några av slaggrusets styrkor är, förutom att det ersätter naturmaterial, att det är enklare att lägga ut och packa och att det är mer värmeisolerande än bergkross. Stig-Olov berättar också att slagg i jämförelse med bergkross är ett lättviktsmaterial med goda dränerande egenskaper.
Samtidigt poängteras det emellertid att det finns ett visst motstånd mot materialet.
– Vi har svårt att få acceptans för användning av det här materialet i någon stor utsträckning. Det finns inte riktigt några absoluta direktiv från Naturvårdsveket vilket gör att lokala miljömyndigheter menar att vi inte kan använda materialet i olika sammanhang, säger Stig-Olov Taberman.
Brett programutbud
Under dagen kommer även förnyelsebar energi att vara i fokus. Inom detta tema kommer Bo Strandberg, miljöchef vid fastighetsförvaltningsföretaget Wallenstam, att tala om Svensk NaturEnergi, ett bolag inom Wallenstam som bildades för att Wallenstam skulle kunna ta kontroll över sina egna elkostnader och samtidigt kunna erbjuda sina kunder en hållbar energilösning till ett bra pris.
– Jag kommer bland annat att tala om vår satsning på förnyelsebar energi och hur vi arbetat med vindkraft. Vi är idag hundra procent självförsörjande på elkraft från just vindkraft. Idén kom 2005 och redan 2006 var det första vindkraftverket i drift. Vårt mål att vara självförsörjande nådde vi 2013. Med 66 vindkraftverk täcker vi såväl vår egen som våra kunders förbrukning, säger Bo Strandberg.
Att konferenser som Värme- och Kraftkonferensen är positivt för branschen råder det enligt Bo Strandberg ingen tvekan om.
– Denna dag innebär en möjlighet att utbyta idéer och se om man kan hitta någon framkomlig väg när ny teknik kommer och hur man kan anpassa de system som finns idag, menar Bo Strandberg.
