Det japanska kärnkraftverket i Sendai är den första och hittills enda kärnkraftsanläggning, som hittills har påbörjat driften. Reaktor nummer två vid Sendai-verket är den andra japanska reaktorn att starta igen efter stoppet och vara i full drift i mitten av november.
Den första av de båda reaktorerna i verket startade i augusti i år efter att samtliga 50 reaktorer i Japan varit avstängda i nästan två år. Enligt Seth Baum, som är verkställande direktör för Global Catastrophic Risk Institute, är det knappast förvånande att andra kärnkraftverk, som stängdes efter Fukushimakatastrofen fortfarande väntar på startsignal. En del anläggningar utsätts ännu för komplicerade rättsliga prövningar.
- Att starta om Japans kärnkraftverk vore dock ett rätt beslut, förutsatt att de klarar de nya strikta säkerhetskontroller som pågår sedan Fukushima. Anledningen är enkel. Medan kärnkraften är förenad med risker, medför det omedelbara alternativet ännu större hot, skriver Seth Baum i en debattartikel i tidskriften Bulletin of the Atomic Scientists.
Merkostnaden för den ökade importen av naturgas och andra fossila bränslen rör sig om flera hundra miljarder kronor om året, motsvarande 1–2 procent av BNP. Denna importökning har bidragit till att utradera Japans tidigare stora överskott i utrikeshandeln. I år pendlar handelsbalansen mellan överskott vissa månader och underskott andra månader.
Samtidigt har koldioxidutsläppen från kraftindustrin ökat kraftigt. När jordskalvet och tsunamin drabbade Japan i mars 2011 hade landet 54 fungerande reaktorer.
Enligt Seth Baum, kräver en stängning av flera kärnkraftverk antingen att landet övergår till en annan strömkälla eller att elförbrukningen minskas drastiskt. Japan har genomfört båda åtgärderna. Landets totala energiförbrukning har sjunkit med 10 procent sedan 2010 på grund av stängda kärntekniska anläggningar.
- Däremot har användningen av naturgas, en energibärare som bidrar avsevärt till utsläpp av växthusgaser, ökat med 19 procent. Bruket av kol, som är ännu ofördelaktigare för miljön, har gått upp med 2 procent, säger Baum.
Han hänvisar till det faktum att Japan har avsikt att bygga 45 nya kolkraftverk, men om landets tidigare funktionsdugliga kärnkraftverk startar åter driften kan kolförbrukningen minskas till hälften. Seth Baum anser att kol utgör betydligt större hot mot människornas hälsa än kärnkraften. Dessutom bidrar kolkraftverk till global klimatförändring.
- De primära skadorna som orsakas av kärnkraftsolyckor är ökad cancerrisk från frisläppt strålning. Men strålningsnivåerna från Fukushima var så låga att ökningen av cancerfall knappats är mätbara. Strålningen kunde visserligen ha varit högre om den rådande vinden inte hade blåst större delen av strålningen ut till Stilla havet, konstaterar Seth Baum.
En ny kärnkraftsolycka i en nära framtid är enligt Baum, ytterst osannolikt. Det är normalt att uppseendeväckande katastrofer, som är färskt i minne leder till att överskattning av riskerna. Psykologer kallar detta för frekvenseffekt. Olyckor med kärnkraftverk sker, enligt katastrofforskaren, inte i ”klungor”. Enligt det internationella atomenergiorganet (IAEA), var Fukushima-olyckan bara andra i en rad av 7 stora olyckor i kärnkraftverkens historia. Den första olyckan var Tjernobylkatastrofen för 29 år sedan.
- Vi kan förvänta oss att sannolikheten av en ny olycka i Japan är minimal eftersom så många människor idag riktar uppmärksamheten på landets kärnkraftverk, som idag kontrolleras och bevakas betydligt bättre av myndigheter och institutioner än tidigare, anser Baum.
Han hänvisar till det faktum att under tiden skadar kolkraftverk människors hälsa genom astma, luftrörskatarr, cancer och andra sjukdomar. Kärnkraftverk är endast hälsovådliga efter sällsynta olyckor, medan arbetande kolkraftverk medverkar till ohälsa hela tiden
Seth Baum hänvisar i sin debattartikel till en studie som visar att i själva verket orsakar kolkraftverk och användningen av kol för uppvärmning 387 gånger fler dödsfall per energienhet än kärnkraften. Eftersom kol är också dyrare affär för Japan verkar en omstart av fler kärnkraftverk vara i landets eget nationella intresse.
Som en snabb följd av jordbävningen vid Tōhoku 2011 och den förödande tsunamin med kylsystemens haveri vid Fukushima I kärnkraftverket den 11 mars 2011, proklamerade myndigheterna ett nukleärt nödläge. Detta är första gången ett sådant undantagstillstånd har deklarerats i Japan och 140 000 bosatta inom 20 kilometer avstånd från anläggningen evakuerats. Mängden utsläppta radionuklider är osäker och strålningsnivåerna har tidvis varit höga i och kring reaktorhallarna, varför krisläge fortfarande råder.
