Mobila tjänster för energieffektivisering ställer nya krav

Foto: sxc.hu
Foto: sxc.hu

Såväl bostadsbolag som energibolag har intresse av mobila tjänster som bidrar till hållbar energiförbrukning. Ett projekt i Malmö visar att det går att utveckla sådana lösningar i existerande byggnader. Men att ta fram mer avancerade tjänster ställer nya krav.

Ulrik Eklund är universitetslektor i datavetenskap vid Malmö högskola och specialist på uppkopplade system. På Internet of things-konferensen i Lund berättade han om det nyligen avslutade arbetet med att energieffektivisera byggnader i Malmö från miljonprogrammet.

– Vi ville utnyttja den infrastruktur som redan fanns i husen. Det innebar att vi använde de klimatanläggningar som redan var installerade, säger Ulrik Eklund.

I projektet ingick ett 30-tal lägenheter i Rönnen och Bellevuegården, som ägs av Malmös kommunala bostadsbolag (MKB), samt tre kommunala skolor. Utöver aktörer som Malmö stad och MKB deltog även bolag som Eon och Schneider Electrics.

Ett av syftena var att utveckla en öppen digital plattform för utveckling av mobila tjänster inom energieffektivisering. Projektet finansierades av Vinnova och ett är ett exempel på ett så kallat Internet of things-projekt. Internet of things (IoT), eller ”sakernas internet”, är en utveckling som innebär att olika enheter i vår omgivning kopplas upp mot internet.

Även om IoT-begreppet börjar bli etablerat är det en del som är kritiska och menar att det snarare handlar om affärer och marknadsföring än användarnytta. Men energisektorn är ett område där det ser ut att finnas samhällsvinster med uppkopplade lösningar.

Elis-projektet i Malmö visade till exempel att de användare som var medvetna om att data om energikonsumtionen samlades in också minskade sin energiförbrukning och att visualisering av dessa data ledde till ytterligare minskning.

Utvecklarna jobbade också för att ta fram lösningar som bidrog till att öka bekvämligheten för användarna.

– Vi tog fram en app där skolklasser kunde rösta om vad de tyckte om temperaturen i klassrummet. Det gör att man kan skapa regler för vilken temperatur olika klasser trivs bäst med, säger Ulrik Eklund. 

Även om energibolag gärna vill sälja el, så tror Ulrik Eklund att det kommer att bli vanligare att energibolagen utvecklar tjänster som bidrar till mer hållbar energikonsumtion.

– Elbolagen lever ju på att sälja el, men de vill samtidigt vara medvetna företag som tänker långsiktigt och hållbart.

Mer avancerade tjänster än de som erbjöds inom ramen för Elis-projektet ställer dock krav på mer förfinade sensorer och system än vad som fanns tillgång till. Och framtidens byggnader kommer troligtvis ha inbyggda sensorer och uppkopplade eluttag som underlättar utvecklingen.

– Vi ser redan smarta lösningar i framför allt kommersiella byggnader, och jag tror att fler hus kommer att utrustas med sensorer och vägguttag som är förberedda för att du ska kunna fjärrstyra belysning och köksutrustning.