Det finns flera stora drivkrafter för omställningen till en biobaserad ekonomi; klimatförändringen, kravet på en långsiktigt hållbar utveckling, befolkningstillväxten kombinerat med en högre levnadsstandard, tillgången till sötvatten, ”Peak oil”, etc. Detta är globala frågor, där vissa kan vara svåra att uppleva som relevanta för Sverige, så varför är det då viktigt för oss att bidra i omställningen till en biobaserad ekonomi? Främsta anledningen är att detta långsiktigt ger oss en möjlighet att skapa tillväxt och diversifiera vår skogsindustri.
Skogsindustrin lever i en mycket tuff konkurrenssituation. Många är med och slåss om samma marknad och industrin i det ”boreala barrskogsbältet” är hårt konkurrensutsatt av industrin i regioner där biomassan och energin är billigare. Sedan några år tillbaka så befinner sig skogsindustrin dessutom mitt i en omfattande strukturomvandling. Vissa produktsegment minskar snabbt, men industrin har ännu inte hittat nya produkter eller marknader som klarar av att ersätta förlorade marknadsvolymer.
För att möta en hårdnande konkurrens har receptet historiskt sett varit att producera motsvarande produkter som tidigare, fast till lägre kostnader och gärna med bättre egenskaper. Detta leder till ständiga effektiviseringskrav som blir allt svårare att uppfylla, så för att skapa ett tillräckligt högt täckningsbidrag måste industrin hitta nya vägar att även öka intäkterna. Därför är det viktigt att hitta rätt användning av hela den skogsbaserade biomassan, inkluderat de sidoströmmar som idag används för interna energibehov. Det pågår omfattande forskning, utveckling och innovation, kring nya material och produkter baserade på skoglig biomassa och dessutom så sker en hel del utredningar kring möjligheten att frigöra mer skoglig biomassa. Grot, som ofta utpekas som en outnyttjad möjlighet, är för många tillämpningar alldeles för heterogen och dessutom för dyr att få fram till industrin. En tänkbar lösning är att styra om materialflödena i hela värdekedjan, så att relativt homogent material från industrin, såsom spån och lignin, frigörs till alternativ användning och att man hämtar energin till biobränslepannor från andra biobaserade källor, såsom grot, torv och returträ. Även energieffektivisering i industrin kan frigöra mer biomassa. Via att kartlägga vilken typ av biomassa som industrin kan frigöra på detta sätt, så får vi mycket bättre underlag på vilken råvara som finns tillgänglig för tillverkning av nya material och produkter.
Aktörerna inom skogsindustriella värdekedjan; skogsägare, sågverk, massa/pappers -bruk och biobränsletillverkare, lever i symbios. Fallerar en del i värdekedjan så får det en direkt påverkan på övriga och förutsättningarna för fortsatt verksamhet försvåras avsevärt eller kan till och med omöjliggöras. Alla aktörer sitter därmed ”i samma båt” och har ett gemensamt ansvar för att göra sin del i värdekedjan så stark som möjligt, men samtidigt värna att hela värdekedjan utvecklas positivt. Detta innebär att man också har ett gemensamt ansvar för att öka täckningsbidraget i hela värdekedjan, främst via att öka totala värdet på alla materialströmmar i värdekedjan.
Företagen måste stå för omställningen till en biobaserad ekonomi, men om det inte går att tjäna pengar så kommer inte omställningen att ske. Samhällets aktörer kan aktivt stötta via långsiktiga regelverk, som kravställare vid upphandling, via stöd till FoU och pilotanläggningar, etc.
Slutsats av ovanstående är att värdekedjans aktörer i framtiden måste samverka på sätt som aldrig skett tidigare och att denna samverkan även måste omfatta akademin, forskningsinstituten och samhället.
Den värdekedjan som omfattar Norrbotten och norra Västerbotten har under 2014 genomfört ett projekt, med Piteå Science Park som koordinator, där vi kartlagt materialströmmarna i industrin, diskuterat vad som går att frigöra för annan användning, samt tagit fram olika scenarion på nya användningsområden. Med erfarenheterna från projektet så satsar vi nu på en konkret klustersamverkan, för att utifrån vår värdekedjas specifika förutsättningar fortsätta arbeta med hur vi kan bidra till en biobaserad ekonomi.
