Den statliga utredning som presenterats med förslag till ändrade vattenrättsliga regler har målsättningen att en modernare reglering skulle kunna göra stor nytta för både energisystemet och miljön. Men dessa nya och tuffare miljökrav på svensk vattenkraft kan tvinga hundratals små vattenkraftverk att rivas. En central del av den aktuella utredningens förslag är nämligen att i princip alla Sveriges vattenkraftverk måste söka helt nya miljötillstånd.
De ökade kraven kommer tyvärr att drabba de små vattenkraftsverken i första hand. Enligt uppskattningar från branschorganisationen Svensk vattenkraftsförening kommer 200 av de drygt 1 800 mindre vattenkraftverk i Sverige att hotas av nedläggning och rivning på grund av detta.
Energimyndigheten och Havs- och vattenmyndigheten har dessutom i en nyligen framtagen prioriteringsplan klargjort att de fokuserar på att minska miljöpåverkan från just de mindre kraftverken.
Orsaken är att landets små vattenkraftverk bara står för 6 procent av den totala vattenkraften. Myndigheterna menar därför att det här finns störst möjligheter att göra miljönytta utan större kapacitetsförsämringar.
– Vi har helt enkelt inte tillräckligt med vandringsleder i våra vattendrag i Sverige. I de flesta fall räcker det säkert att bygga fisktrappor och dylikt, men vi kommer att behöva riva ut ett antal kraftverk för att nå vattendirektivets krav, har Björn Risinger, generaldirektör på Havs- och vattenmyndigheten tidigare sagt i ett uttalande.
Utredningens utgångspunkt
Idag kan ett tillstånd för en kvarn från 1700-talet ligga till grund för ett vattenkraftverk som står på samma plats i dag och de allra flesta kraftverk drivs med tillstånd enligt 1918 års vattenlag.
– Så som det ser ut i dag är inte bra för någon, varken myndigheter, tillståndsgivare eller tillståndsinnehavare. Det säger sig självt att det inte är anpassat efter våra moderna behov, har Lena Ek sagt till SvD Näringsliv.
Det nya förslaget går ut på att all vattenkraft ska kunna miljöprövas på nytt enligt miljöbalken och EU:s regelverk i samband med att man till exempel begär att få effektivisera verksamheten. Det gäller alla vattenkraftverk och även de delar som fått tillstånd enligt äldre regelverk. Vilket i praktiken kommer att tvinga kraftverken till omfattande och kostsamma ombyggnader.
Två läger
Vattenverksamhetsutredningen har skapat två läger där bland annat vattenkraftsbranschen är mycket negativ till förslagen medan miljöorganisationer som Naturskyddsföreningen ser mer positivt på utredningen, och menar att förstörda kulturvärden är ett pris man måste vara beredd att betala för att uppnå en bättre miljöstatus.
Enligt Kungliga Vetenskapsakademin riskerar dock förslaget att medföra ökade elpriser, försämrad konkurrenskraft och ökade samhällskostnader på grund av minskad vattenkraft.
Enligt en rapport från Vattenfall skulle kraven innebära att produktionen kommer att minska med 20 procent. Branschorganisationen Svensk Energi är mer pessimistisk och räknar med att många kraftverk kommer att behöva skrotas helt. Totalt spår de att 30 procent av produktionen kommer att försvinna.
Ökad produktion kan täcka förlusterna
Men samtidigt visar forskning att den renovering som ändå bör genomföras av de svenska kraftverken kan ge en ökad produktion på så mycket som 3 terawattimmar för de 200 största svenska vattenkraftverken. Vilket bör kunna täcka de effektförluster som skulle ske om utredningens förslag blir verklighet
Även Energimyndigheten och Hav- och vattenmyndigheten, har presenterat beräkningar som ger ytterligare stöd åt forskarnas uppfattning. Enligt dem kommer en effektförlust att ske, men långt ifrån så omfattande som branschen varnar för. Myndigheterna menar att om man ska uppnå god ekologisk status krävs att branschen investerar 513 miljoner kronor i miljöåtgärder. Totalt försvinner 1,5 terawattimmar i produktion om året - eller 2,3 procent av dagens produktion.
